Felicia

28 juli 2010 20:30

Hej! Jag har kollat lite på din blogg och så innan, jag tycker den är jättebra! Detta inlägget är inget mer än sanning. Varje gång jag ser en sån blogg äcklas jag. Jag läste en tjej:

"Min styvpappa försökte lägga i något energisak i mitt te, fan vad jag hatar han kan han inte låta mig vara?!"

Dom ska vara glada att det ens finns folk som älskar dom och fortfarande har hoppet kvar att bli frisk! Jag blir så arg och irreterad på dom, speciellt bloggarna!

Tycker det är superduperbra när folk skriver såna här inlägg! Hiss på dig! Kolla gärna in min blogg, jag startade den idag! Men ändå =) Kram

Ylvali

28 juli 2010 20:54

måste du ta mig som exempel på ALL VÄRLDENS anorexia? Hur kan du ens hitta allt jag gör? Du får gärna skriva att det var jag som sagt det om du citerar mig, det kallas,, hövlighet på norska i alla fall, svenska är jag lite sämre på ibland. Super, :)

tur att du får ut din vrede på något, jag hoppas du förstår oss en dag, det vore intressant att se. :)

Ylvali

28 juli 2010 20:56

och ett tillägg, jag skulle aldrig förneka eller romantisera min anorexia. Jag hatar det, det tar upp hela mitt liv och jag vet att jag behöver sluta nu. men det är försent, Ana har min hjärna och kropp nu. ALLA anorektiker är inte likadana. :)

Mally

28 juli 2010 20:59

Allvarligt talat har jag svårt att tro att de som skriver dessa bloggar verkligen har anorexi. Jag tror det mer handlar om att det helt plötsligt har blivit "coolt" att må dåligt, att vara "emo", och att det då är lätt att säga sig ha anorexi.
Jag har själv haft ätstörningar och det enda jag ville var att dölja det för andra. Att andra skulle få veta, det hade varit det värsta som kunde hända. Likaså har det varit för andra jag har träffat som haft anorexi/bulimi. Under tiden man är mitt uppe i sjukdomen skäms man så mycket för sig själv att man inte vill ha någon uppmärksamhet alls. Först efteråt. långt långt långt efteråt kan man börja prata om det.
Därmed inte sagt att dessa bloggar inte gör skada, ha ha, skrev precis ett inlägg själv precis innan jag hamnade här där jag tar upp detta med pro-ana.
Men nej, jag har svårt att tro att dessa människor har anorexia. Att de är sjuka, ja, det är det verkligen ingen tvekan om för bara onda och sjuka människor vill medvetet skada sina medmänniskor, men anorexi. Nej fy fan för sjukdomar som blir moderna!

danni

28 juli 2010 21:06

fyfan vilken vidrig liten fi*ta du är. Hur fan kan du skriva sådär, och citera Y rakt av? Du borde skjutas.

Xecute

28 juli 2010 21:18

Kära lilla Danni, det är du som borde skjutas. Du är uppenbarligen en av de som försvarar skiten. *siktar*
Dessutom hade jag ingen aning om vem som skrivit det där. Jag råkade surfa förbi det av misstag, och det var INTE på hennes blogg. Den undviker jag så klart, eftersom jag VET att det är en anorektikerblogg. Det visste jag däremot inte att den bloggen där kommentaren stod, var. Och jag noterade inte vem som skrivit det. Men nu har hon ju själv outat sig, osmart nog. Inte många skulle ha vetat vems kommentaren var annars. Sedan är det en bloggplats, och det som står offentligt på en blogg, är väl inte mindre offentligt för att det hamnar i en annan blogg? Är man inte beredd att folk kan läsa det man skriver i sina kommentarer får man nog låta bli att kommentera eller blogga överhuvudtaget.

Xecute

28 juli 2010 21:22

Mally, mycket smart skrivet. Måste läsa ditt inlägg asap! Tyvärr lär ju dessa thinspopucon om inte annat FÅ anorexia fullt ut förr eller senare. Kommer de att börja skämmas då? Jag tror inte det, eftersom de redan har sin "coola image". Och ja, FY FAN för sjukdomar som blir moderna!!!

Xecute

28 juli 2010 21:25

Till Ylvali: Jag tar INTE dig som exempel på alla anorektiker. Som jag just skrev, jag plockade kommentaren random från en ANNAN blogg, inte din. Och det var något jag såg i förbifarten utan att notera vem som skrivit den, och som gjorde mig pissförbannad. Så jag skrev inlägget. Men du vill gärna tro att precis allt handlar om dig. Det har varit tydligt ett tag. Du kanske skulle ta och trilla ner på jorden och istället för att hänga här, faktiskt söka hjälp? Be dina föräldrar om HJÄLP! Säg åt dem att ta med dig till sjukhuset med våld om det behövs. Gör det, istället för att surfa omkring här och tro att ALLT handlar om just DIG.

Xecute

28 juli 2010 21:31

PS, Ylvali: Om du nu mår så dåligt som du påstår, hur kommer det sig då att du uttrycker dig helt tvärtom i en kommentar till ett annat fan av skelettlooken? Lite schizo i så fall, tycker jag,m nu när jag vet att det var du som skrev den... DS.

anna

28 juli 2010 22:47

om ens mens försvinner, då kan man ju inte få barn när man blir äldre, och om det hade hänt mig [JAG HAR INTE ANOREXI] hade jag varit helt förkrossad, jag vill absolut ha barn när jag blir äldre..
men de som har anorexi, tkr så synd om dem.. :(

Johanna

28 juli 2010 23:02

Det är så lätt att när man läser dessa proana bloggar och allt vad det nu finns för bloggar, (iaf där dom inte äter, kan inte alla namn), så är det så SJUKT lätt att fastna. Jag började själv läsa en, som jag inte ens trodde var en men sedan förstod jag då den personen enbart typ.. drack té och tränade(??)...

Jag började även själv nästan fastna i det genom att börja sluta äta godis osv, det där unna sig. Jag blev helt.. psykad. Slutade äta utan bara nojjade över att det skulle vara nyttigt. Visst är inte det så farligt, det är ju bra att äta nyttigt men mitt nya tankesätt var inte nyttigt. Jag var dessutom gravid. Alltså.. det är så livsfarligt. Jag gillar inte att dom bloggar om det när det är så lätt att fastna. Det är läskigt. Men det är ju inte mycket att göra åt, tyvärr. :/

Jag lyckades iaf ta mig ur det lätt för jag hade knappt kommit in i det, men alltså, det tog vad.. mindre än en vecka så formades ett annat tankesätt.. Jisses. Bra att du skriver om detta! :)

Ylvali

29 juli 2010 00:13

men TÄNK förfaaan människa, det var jag som skrev det, till livetsomsingelmamma, eller någon sådan för hon frågade hur min mage fungerar och jag skrev det i en kommentar. FAAAAN vad skit du ska spotta runt dig så fort något händer, CHILLA människa! Jag vet att det var jag som skrev det, det var direktciterat precis vad jag skrev.

Mally

29 juli 2010 00:15

Länka på du:-D

Xecute

29 juli 2010 00:44

Snälla lilla Ylvali. Det här inlägget handlar FAKTISKT INTE enbart om DIG. Trots att jag råkade citera just dig, men det är DU som har outat din egen kommentar här. Och jag dubbelkollade, eftersom jag råkade se den när jag tittade in hos en som besökt min blogg (som man kan se, som du säkert vet). Det var ingen singlemamma direkt... men det är inte ett dugg viktigt. Nu tycker jag att du ska sluta tro att världen snurrar runt dig och istället sätta dig i en taxi och åka till psykakuten. Där kan du få hjälp. För det är så här, att så länge du skriver sådana kommentarer, och så länge du kallar din blogg "ana DEAR" - där du för övrigt i din pres inte verkar vara ett dugg medveten om att du är sjuk - så skiter jag i hur mycket du försöker få mig att tycka synd om dig. DET HÄR INLÄGGET HANDLAR INTE OM JUST DIG!!!!!!!!!!!!!!!!!

Xecute

29 juli 2010 00:54

Gracias, Mally! :-)

alice.

29 juli 2010 01:09

Men om du då tycker att vi är så jävla fel och gör så jävla fel så kan väl DU försöka leva en vecka med våra jävla tankar och känslor. Så jävla glamoröst är det inte. Fan för människor som dig. Oempatiska. Jag menar inte att du ska tycka synd om oss, men att skriva på det sättet är bara jävligt kränkande. Har jag VALT att leva i totalt kaos och ångest? Tror du att jag älskar varje sekund av den här jävla sjukdomen? Vad ville du med din text egentligen? Berätta för mig, vad ville du säga omvärlden? Ville du säga att vi gör fel som skriver i bloggar om våra liv. En cancerdrabbad, en anorektiker. Ingen har valt det.
visst kan det vara triggande att läsa våra bloggar, eller att se vår thinspo, men vi är inte helt jävla psykiskt friska. Förstå det. Kasta inte skit på oss. Om du inte gillar att vi lever på den här jorden eller skriver i våra bloggar. Okej. Läs inte då. Bry dig inte.

Felval

29 juli 2010 01:12

Jag kan inte annat än att hålla med dig.
Om man dessutom kollar kommentarerna som många av dessa får så är det i stil som: Wow, gud vad du är duktig som inte äter och bara väger 30 kg! Jag är så avis!
Jag har alltid lust att fråga: Är du avis när hon är nedgrävd X meter i marken?

Det är en sak att vara nöjd och glad över sin sjukdom själv, men att driva andra in i den. Nej, urs. Jag önskar ingen i världen mina problem, den dagen jag gör det är dagen jag låser in mig i källaren.

Och hur man kan tycka att det är ett bra tecken att kroppen slutar fungera är för mig ett frågetecken. Min kropp fungerar inte alls som den ska just nu pga av stress m.m och skulle ge mycket för att den skulle bara vara som förr.

Som alltid skriver du kanon! :)

Ylvali

29 juli 2010 02:48

jag klagar bara på att du citerat mig. Jag vill att du lämnar mig ifred nu. jag sa aldrig en enda gång att hela inlägget var mot mig, även om det var emot en del av mitt liv så ignorerade jag det och kommenterade att jag inte vill bli citerad utan att jag står med. Det känns inte bra, och jag vill att du lämnar mig ifred nu. Kolla vem du citerar, för det får inte bli mig igen.

Jag står för att det var jag som sa det, skiter i ditt jäkla OUTA som du envisas med. Håll käften förfan /Ylli 16 fina år.

Fakta

29 juli 2010 04:35

Ylavli: Du är den mest uppenbart personlighetsstörda lilla sak jag lyckats stöta på i bloggvärlden. Det "sprutar ut" Boarderline ur dina inlägg. Du vill ha uppmärksamhet, du ser allt svart eller vitt och inga mellanting finns, du har ett självskadebeteende, du är egocentrisk och du säger även emot dig själv hela tiden. Det sistnämnda behöver inte ha med din personlighetsstörning att göra, men de fyra andra kriterierna är bland de främsta för en person med Boarderline. Det är helt otroligt hur blind och distanslös du är som stormar in och skriker och svär (felstavat som faaaaan), samtidigt som du uppmanar Xecute att "chilla", haha...? Underhållande måste jag säga. Sök hjälp NU!

Till det andra stolpskottet som inte ens verkar ha läst inlägget vill jag bara svara på de frågor du verkar ha? Du frågar om "du VALT att leva i totalt kaos och ångest"? Japp det stämmer! Du väljer det själv och det är ingen sjukdom du kan jämföra med t ex cancer som du provar att göra i din kommentar. Anorexia är en sjukdom du mycket väl kan påverka själv för du är väl inte psykotisk och har tappat verklighetsförankringen, även om du vill skylla på psykisk ohälsa? Har du gjort det är det en annan sak och då kan du inte göra så väldigt mycket, men så länge ni bara är psykiskt störda och inte psykiskt sjuka, kan ni så klart påverka ert sjuka beteende om ni skulle vilja. Det samma gäller alla former av missbruk eller självskadebeteende där den som missbrukar fortfarande har kvar verklighetsförankringen, dvs man kan sluta om man väljer att sluta!
Och JA, jag vet vad jag snackar om!

privat

29 juli 2010 10:37

Vad ska man säga det går inte att föra en dialog med alla dessa thinspo tjejer och dessutom så gillar dom uppmärksamheten...har skrivit ett svar till en av dom men tänker inte bry mig nå mer...
Mally du har delvis rätt för precis som du skriver är det så att man vill gömma det för omvärlden men dessa thinspo är i början av sin sjukdom så därför kan man inte nå dom alls och i dessa fall så ligger det mer bakom än anorexia för många gånger så har dom andra psykiska problem...ops nu sa jag nåt dumt och kanske får skit för det igen eftersom jag hemmapsykologar;-)
Precis som du Xecute blir jag skitförbannad över deras bloggar eftersom dom hetsar andra stackars små flickor som mår lite dåligt och letar bekräftelse och sin plats i denna värld...då är dessa bloggar LIVSFARLIGA och borde inte få finnas...jag har stött på så många unga tjejer som mår dåligt...jobbat i många år med borderliner...så jag vet faktist vad jag pratar om..

LILLI

29 juli 2010 11:44

Det är så att visa männikor bara drabbas av det på grund av kränkningar och vissa vill bli perfekta dem tror att det är rätt för min del låter jag dem tro vad de vill i fred

Gubbfan

29 juli 2010 12:22

DEt är svårt att förstå hur man kan anse, att en fix idé nämligen, att inte äta vara en sjukdom.
För mig som pga ålder känner att man halkar lite med en foten i gropens kant känns det svårt med alla dessa flickor och pojkar som inte förmår se det underbara i att leva.
Meningen med livet är ju att leva det, att njuta i fulla drag av att få finnas till den lilla tid vi får det.
Men sjukdom, nej!
Bara en egoistisk fix idé!

susanna55

29 juli 2010 12:26

Ni som har anorexi, var snälla och GLORIFIERA inte er sjukdom i era bloggar! Skriv gärna om den, men gör nytta istället genom att fungera som VARNINGSKLOCKOR!!! Beskriv gärna helvetet med sjukdomen, och gör en samhällsinsats med att VARNA andra tjejer att hamna i samma situation. Dessutom när jag ser vad ni äter, det beskriver ni ju faktiskt, så lever ni på SOCKER, i form av en liten bit pizza, bröd, frukt o.dyl Det är DET man blir fet av!!! Om ni skulle ta reda på hur animaliska mättade fetter fungerar i kroppen, så skulle ni aldrig behövt bli anorektiker överhuvudtaget, för då hade ni varit naturligt smala hela tiden. Det ni nu förlorar genom att knappast äta alls, och enbart sockerföda, är möjligheten att behålla slankheten och bygga upp förutsättningar för framtida FETMA, just det ni vill undvika! Dessutom försvinner förståndet ur hjärnan i takt med viktförlusten, inklusive era muskler. Det är bl.a därför ni blir darriga, alla näringsdepåer är försvunna. Snart dör ni. GRATTIS! Kom ihåg att jag med denna kommentar endast vill er väl och inget annat.

Åsa-Maria

29 juli 2010 12:28

Jag håller helt med dig, det är alltför många unga tjejer som tror att deras beteende är helt normalt! Jag har också kikat in på en del av de där bloggarna och blir ganska rädd när jag läser hur de planerar sin dag. Ett äpple till frukost, hur ska jag undvika middagen...jo, träna, träna. Göra 300 situps i sängen på kvällen osv osv. Hur de ska kunna manipulera sina föräldrar mm. Otäckt och skrämmande! Det är ju helt klart nåt som slagit slint i skallen på de flesta. De jag tycker synd om är de som har gått ner sig för långt, som inte kan styra, för såna finns det, likaväl som en överviktig person har svårt att styra sitt ätande. Där beteendet har blivit beroendet på nåt sätt, när kroppen styr hela grejen och flickan som började med att banta nu blivit sjuk och inlagd och hjärnan går på lågvarv pga för lite näring. Man kan som normalviktig kanske inte alltid förstå ett beteende som man själv aldrig upplevt, en anorektisk riktigt sjuk tjej eller kille har ju bedövat kroppen såpass att den inte funkar längre, dessa personer måste man fånga upp och hjälpa, de har tappat allt vett å sans för längesen. MEN, dessa thinspobloggar är BARA till för att få uppmärksamhet från andra likasinnade, för att få höra hur duktiga de är som inte äter!! Och tyvärr inspirera andra stackare som fastnar i "sjuktsmalfällan"! Dessa personer har jag ingen som helst medkänsla med. Nu kommer jag säkert utsättas för pajkastning (vilket jag skiter i), men jag har en tonårsdotter som jag håller ögonen på för att hon inte ska fastna i detta träsket, detta beteendet ÄR FEL! Som tur är så har hon ett bra tänk och jag kan nog vara ganska lugn men man vet aldrig!

Jag har ju problem på andra hållet, jag är en ätstörd person som höll på att ÄTA ihjäl mig, eller åtminstone låg jag i riskzonen för det innan jag greppade tag i situationen. För den som aldrig varit där så är det svårt att förstå det med. Som normalviktig tänker man säkert; Jamen va fan, hon kan ju bara SLUTA äta allt det där så ordnar det sig! Men riktigt så enkelt är det inte. Maten blir en drog, jag kunde gå här som en osalig ande å leta i skåpen efter nåt att äta, fanns det inget så blev jag oftast förbannad och mådde dåligt. Det slutade alltid med att jag fick med mig maken ner till affären och så fick jag köpa nåt "gott" som ALLTID var onyttigt. Jag tänkte såklart ibland att jag inte ville se ut så här, men det bedövade jag snart med lite mer - MAT. Känslan är svår att beskriva, beroende i alla dess former är ett helvete, många kanske tänker att vadå, mat? Men JA, man kan dö av att äta för mycket fel mat så visst är det ett långsiktigt farligt beroende.

Nu har jag äntligen frisknat till, haha, och hittat en modell som funkar för mig och jag förlorar kilon varje vecka!! Jag tror inte på att lycka är att vara smal, men min kropp pallar inte att vara tung, mina knän far illa, jag orkar inte lika mycket, jag är livrädd för att få följdsjukdomar som diabetes mm. DÄRFÖR vill jag gå ner i vikt, lyckan skapar jag ändå med min fina familj och mina goa vänner!

Mycket bra inlägg Xecute!! Tack!

Maria

29 juli 2010 13:41

Tack, kära yttrandefrihet för att du finns. Tack vare den kan vi som faktiskt behöver stöd av andra i samma situation (vilken den än må vara; ekonomiska problem, ung mamma, psykiskt sjuk, fysiskt sjuk etc.) komma i kontakt med varandra och hjälpas åt när det blir svårt.

Det är synd att du inte förstår vad du skriver om, för det gör du tyvärr inte. Det är också synd att du är såhär bitter och hyser så starkt agg mot människor du aldrig mött, som helt klart lider av sina psykiska sjukdomar - sina ätstörningar. Man behöver inte ha anorexia för att vara ätstörd, förstår du, ätstörningar finns i många skepnader.

Jag hoppas att du växer som människa allteftersom. Lycka till med livet.

Bitterfittan

29 juli 2010 19:44

Men herregud vad är det för människor som går in ohc kritiserar? De läser ju din blogg som fan läser bibeln! Du kritiserar glorifierandet av anorexia och hejaropen för de som ligger på dödsbädden och puckona går in och klandrar dig för brist på empati och skriker hur dåligt de mår. Det ÄR jättesynd om anorektiker som mår dåligt. Det är däremot inte ett skitsynd om självmördarna som försöker få med sig så många som möjligt i graven. Blir så förbannad!!!

susanna55

29 juli 2010 19:57

Maria, execute behöver inte mig som försvarare, men jag vill ändå passa på att säga ett par saker. Hon, liksom jag själv är känslig med stark empati och engegemang i andra mäniskor. Vi är den typen som ger massor till andra i vår vardag, mer än vi själva tål ibland. Bloggarna är delvis ventiler, men framförallt skriver vi ibland i förtvivlan över vad vi läser, och ser i era bloggar. Förhoppningen är att ni ska reagera och själva förstå vad ni håller på med. Frustration kan uppstå även hos den mest förstående. Faktum är att en del av kommer ha nytta av våra piskrapp!

Xecute

29 juli 2010 20:33

Maria: Du läste nog inte inlägget. Jag är förbannad på anorektiker som GLORIFIERAR sin sjukdom, som GLAMOURISERAR den, som HÄVDAR att det är BRA att vara skelettsmal.
Lär dig läsa innan du börjar kommentera.

Maria

29 juli 2010 20:34

Susanna55: Jag tror att det är nyttigt att ventilera sin frustration, så bra att du också har hittat bloggen som arena för det. Men frågan är ju varför alla inte ska ha samma rätt till att ventilera? Vidare har jag svårt att tro på xecutes förträfflighet då hon refererar till sjuka människor som "puckon". Jag undrar om hon har samma syn på fattiga och fysiskt sjuka som bloggar om sina besvär?

Maria

29 juli 2010 20:35

xecute, jag läste ditt inlägg. Du kanske inte vet att förnekelse är en del av sjukdomsförloppet? Det är det.

Frida

29 juli 2010 22:00

Alla har sina egna tankar och åsikter om hur man mår bra. Och de människor som har anorexi har lika stor rätt att blogga om det som du och alla andra har. Sjukdomen sätter sig på psyket, klart man nekar skiten!? Jag antar att du aldrig haft anorexi/bullemi/ärstörningar eller ens lätta problem med maten,? (Då hade du aldrig skrivit något såntdära), och just därför tycker inte jag att du ska yttra dig.
Du har nämnligen inte en jävla aning om vad du pratar om..

Xecute

29 juli 2010 23:12

Maria: Du säger emot dig själv. "Jag läste ditt inlägg".. du kanske inte vet att förnekelse är en del av sjukdomen" - du upptäckte inte när du läste att det står där, till och med i större stil än övriga texten?!?!?!? Otroligt......
Jag refererar till sjuka människor SOM GLORIFIERAR SIN SJUKDOM OCH FÖRSÖKER FÅ MED ANDRA PÅ SAMMA ANOREXIATÅG som puckon. Vad är det med detta som är svårt att förstå? JA, anorexia är en sjukdom. Precis som andra missbruk. Jag skulle bli lika förbannad om en heroinister började starta "pro-heroin"-bloggar för att reklamera för skiten! Det är DET som är det puckade!!! Herregud. Jag trodde jag hade uttryckt det TILLRÄCKLIGT tydligt i texten, men det finns visst alltid människor som inte kan läsa OCH förstå innehåll samtidigt.

Åsa-Maria

30 juli 2010 08:58

Kul att man kan inspirera någon att börja med lchf, jag lär ju inte driva dig i graven iallafall med min blogg!=))

Sockerberoende är plågsamt jobbigt, men nu har lugnet sänkt sig i kroppen (jämn blodsockernivå), man tror inte det är sant, men det funkar det här! Folk är ff fettskrämda och reagerar sällan så positivt som du gör när jag berättar om vad jag äter, de tror inte på det å predikar om hur farligt det är med fett. Ja, det är farligt med FEL fett. Margarin, Lätta å annat sånt där processat fett är skitfarligt fett så det äter jag inte. Däremot äter jag härligt SMÖR å vispgrädde å olivolja. Naajs!=)) Jag tycker man borde vända på det och bli sockerskrämd för det är där boven är - sockret. Nu ska inte det här inlägget bli en kilometer långt som det förra, haha, men jag säger bara en sak: LCHF is da shit!;))

Tänk om man kunde inspirera EN enda ana/thinspobloggare....*önskar*

Ha en bra dag!

Åsa-Maria

Åsa-Maria

30 juli 2010 09:02

Hej igen, tänkte höra om det är ok att jag länkar till dig, jag läser ändå din blogg varje dag.=))

Å-M

Xecute

30 juli 2010 12:49

Åsa-Maria, ja, tänk om... *suck* håller med dig, det är konstigt nog många som ff inte fattar skillnaden på fett och fett. Även GI förespråkar mängder av det goda fettet. Som verkligen behövs för att cellerna i kroppen ska kunna jobba ordentligt!
Och tack, så klart får du det! *glad*

Fakta

30 juli 2010 20:44

Alla som känner till "fru X" lite, vet mycket väl att hon vet vad hon snackar om när det gäller den här typen av problem. Jag kan nog gå så långt att jag törs påstå att hon vet mer än de flesta andra (ursäkta att jag benämner Dig som hon)när det handlar om denna typ av frågor. Att komma insprättande som Maria gör och påstå annat tyder på dålig efterforskning. Dessutom fattar jag inte vad Maria vill ha sagt med sina kommentarer? Att vara sur för att dessa puckon benämns som just puckon tyder också en hel del på bristande kunskap. Att jämföra anorexia med fattigdom eller fysiska åkommor är inte alls genomtänkt. Fattigdom var? Jämför du anorexiasjuka småflickor med svältande barn i tredje världen? Tror du att någon människa utan Tourettes syndrom (som f.ö ingen rår för)skulle kalla en cancersjuk människa för pucko? Vakna upp ur koman och slit bort Expressen från ansiktet! Kolla DSM-IV och se vad dessa problem klassas som. Knappast något i klass med en influensa där någon nyser dig i ansiktet och smittar dig! Alla har ett val och vill man ta sig ur ett sådant problem kan man det! De kvalificeras därmed att kallas för puckon då de inte är smartare än att aktivt svälta sig till döds och samtidigt stödja andra i samma sits, till att fortsätta sitt sjuka beteende!? Då hela deras liv kretsar kring detta kan de inte klassas som något annat än puckon. Eller de kanske bara har lite otur när de tänker...?

Ylvali

1 augusti 2010 20:23

TILL FAKTAGUBBEN,
fyfan vad ni har tråkigt liv, klart jag felstavar kära faktamannen, jag äro blott en unge! Hahahahahaha underhållning underhållning. Jag har inte anorexia, jag äs. Jag erkänner inte vem jag är det är DÄRFÖR jag kan prata så öppet om min äs. Jag behöver inte hjälp, ni alla behöver CHILLA. YEP, jag sa det. Det är ett välanvänt ord i mitt vokabulär då jag är ett barn.

Varför kallar du mig personlighetsklöven? Skaffa ett liv. Alice är inte ett stolpskott, vad är det med dig och skällsord?

Avslutar med ett, var är jag ego åt? Berätta vad jag gör som är ego? FUCK YOU i rumpan förfan.

och Xecute, förlåt. Kan du länka mig så jag får se att det inte var jag som skrivit det med bajsa en gång i veckan? :) Du hade ju dubbelkollat det så du vet ju vem det är hos.

Puss och fred, nolifers och happymeals.

det handlar om olika sett att se

2 augusti 2010 14:59

om du en dag inser att du har jätte ful hy med finnar och äckel, skulle inte du då försöka göra något åt det? Om du en dag inser att ditt hår är grått och trassligt, skulle du då inte färga det och borsta det? Om du en dag inser att du är fetast i världen, skulle du då inte banta? Ser du likheterna?

SP

2 augusti 2010 15:43

Haha jag kan inte göra annat än att ta sådana här inlägg med en klackspark för du har ingen jävla aning om vad du pratar om :p

Erika

4 augusti 2010 16:46

Vet du varför de beter sig som de gör? När man svälter så blir hjärnan helt fuckad. Den funkar inte ordentligt om man inte äter tillräckligt och då blir det så. Man fastnar liksom i tankarna. En dag kommer de också inse att sättet de lever på inte håller i längden.

Men faktum är att anorexi ÄR en sjukdom, och att säga att den är självvald är att håna alla de som faktiskt måste kämpa emot det varenda jävla dag, och det är faktiskt inte så lätt. Ingen frisk människa vill bli sjuk. "Vill" man bli anorektiker så är man redan sjuk...

Tycker du att människor som har depressionssjukdomar också har valt sin sjukdom? Eller människor som blivit utbrända? Ja, det är ju klart, de var ju de som stressade och då ville de bli utbrända.

Det argumentet håller i alla fall inte.

Xecute

4 augusti 2010 16:58

Man väljer att sluta äta/äta extremt lite. Därför är anorexia en självvald sjukdom. Liksom det är självvalt att dricka mycket, ta droger osv. Därmed inte sagt att det inte är svårt att sluta. Men dessa sjukdomar är till stor del självvalda, till skillnad från cancer, förkylning, lunginflammation. Deprimerad blir man av att serotoninhalterna m fl i hjärnan sjunker och blir för låga, så det är inte en självvald sjukdom. Att bli utbränd är delvis självförvållat, eftersom kroppen och hjärnan försöker signalera långt innan att personen behöver dra ner på tempot. Jag har inte skrivit om detta utan att veta något om det. Du har en blogg som heter "anaaddict" så jag utgår från att du är en av thinspobloggarna. Jag har inte sagt att alla anorektiker är idioter, men jag har sagt att de som GÖR REKLAM för sin sjukdom genom en blogg ÄR IDIOTER.

Ylvali

4 augusti 2010 18:40

världen skrattar åt dig. Hoppas du fått uppmärksamheten du så desperat famlar efter genom dessa inlägg som sårar förmodligen alla anorektiker.

Grejen är, att man väljer ju att äta lite för att man redan är sjuk. Man har redan tankarna. Då har sjukdomen redan börjat, när tankarna kommer. sen sprider sig löpelden. Sen dör man.

Men inte Ylli. För jag är så jävla smart, och jag är så jävla duktig. Jag har slutat nu. Helt,, ganska utan problem. Nu äter jag 1400 kcal (mitt BMR) om dagen och håller vikten.

AnorektikerYes

1 september 2010 20:46

Asså, denna blogg var bara patetisk. Skriva som en barnrumpa och snacka om saker du inte förstår dig på.
Allvarligt? OM vi nu är så egoistiska, varför bryr du dig? Låt inte små barn sitta vid datorn? Ska dem inte vara ute och leka?
Oh varför läser du ens anorexi-bloggar?
Patetiska lilla människa. Vi talar inte om hur dålig och värdelös sånna som dig gör oss. För i ärlighetens namn så tänker v i det ofta. Skrattar åt er när ni vräker i er skit. Skratta inombords när ni gnäller över att ni ser feta ut i vissa kläder. För gnäller det gör ni.
OM vi njuter av aatt vara smala. Vad gör det dig? Avendsjuk? Jaa, i.af sluta skriva hatiska inlägg såhär. Vi hatar redan oss själva mer än du anar. Du river bara upp sår mer.

Plus att jag skrattade åt ditt inlägg. stava fel, testa gå i skolan och lär dig stava ordentligt?

Xecute

2 september 2010 12:01

patetisk är nog ett mer passande ord för dig. "Avendsjuk"?!? det heter AVUNDSJUK. "sånna"? Det heter SÅDANA. I övrigt är din kommentar så konstigt skriven att jag bara skakar på huvudet. "..åt er när ni vräker i er skit2??? Stavar jag fel är det för att jag slinter på tangenterna, lilla vän. Jag jobbar med att skriva. Gör du? Dessutom gnäller jag inte ett dugg över att se fet ut. Till skillnad från dig gillar jag mig själv. De som gör det, behöver inte svälta sig eller på andra sätt förstöra sina kroppar. DET är patetiskt. Och just för att du är korkad nog att hata dig själv, har du också ett behov av att dra med dig andra ner i skiten. Jag säger för FEMTIOELFTE GÅNGEN att det är ANOREXIABLOGGAR som borde förbjudas, det är BLOGGARNA OM ANOREXIA som jag hatar. Inte de små patetiska människorna som har sjukdomen. MEN ATT FÖRSÖKA FÅ MED SIG FLER i sin självsvält, det är fan i mig OFÖRLÅTLIGT. Jag skiter väl i om du svälter dig, fortsätt med det för fan, men försök inte smitta andra.

AnorekrikerYes

1 september 2010 20:47

oh just d.. "anna" .. klart så fan man kan få barn fast man har anorexi.
Mensen återkommer.. läs på lite?

Xecute

2 september 2010 12:06

Kära störda ätstörningsdrabbade pucko: nej du, det är inte säkert att man kan få barn. läs på själv. allså nu börjar jag undra hur gammal du är egentligen. men oavsett din biologiska ålder är du fan inte vuxen i alla fall.

Anna

28 oktober 2010 20:25

Ja, anorektiker är dumma i huvudet.
Jag vet vad jag snackar om för jag har själv haft rejäla ätstörningar.
Det är sant, jag skulle hellre gå ut och jogga än att vara med min vänner, men det var förrut.
Men det är min största hemlighet någonsin, och jag är glad att jag kom ut ur det helvetet.

Xecute

30 oktober 2010 19:17

Grattis till att ha lyckats med det! Starkt gjort!

Jassy

17 november 2010 10:03

Jag läste din text för några dagar sedan och valde att inte kommentera något, men jag klarar inte av frestelsen... Dels har du rätt och dels fel, självklart har du din åsikt och alla andra vilket är fullkomligt tillåtet.. Det jag vill komma fram till är att jag håller med dig titt som tätt i det här inlägget just eftersom jag är frisk nu så jag vet hur det har varit men alla har vi olika synpunkter om sjukdomen. Du skriver rätt om allt förutom att du inte verkar förstå hur mycket mer än bara "att vara smal" det egentligen är.. Ångest, tvivel, depression och alla dessa hemska känslorna som spelar stor roll för vad ditt nästa beslut i processen blir. Då svarar du säkert: "ja, men varför inte skaffa hjälp om man mår så dåligt"?.... Till en början gör man inte det, då är man i den s.k "bröllopsanorexian" då din kropp fortfarande inte bryts ner... Då tänker man ju inte vad man ger sig in på, för alla anorektiker, de väldigt flesta vet vad anorexia är bara att de inte vill förstå att det händer just dem! Efter det blir det bara värre och värre och oftast intalar man sig själv att psykologerna kommer hjälpa en, man kommer bli bättre, man det är bara MAN SJÄLV som kan åtgärda problemet. Detta problemet brukar man vilja åtgärda då man fått andra psykiska diagnoser som depression, ångestattacker (som är fucking sjuka om jag själv får säga det i högsta grad) och mycket annat. Då är det svårt att se en ljus framtid. Som sagt det är LÄTT att bli säga det men det är MYCKET MYCKET SVÅRARE att GÖRA det! Man glamouserar sjukdomen för att man själv inte vill att andra ska tro att man mår dåligt.. Jag förstår att du hyser agg för de alla pro-ana som sprider negativitet på internet men de är antagligen flickor som är i behov av stor hjälp liksom det är faktiskt synd om dem, för det finns b la många fd anorektiker som sitter och försöker peppa andra genom att egen vinning för att de ska klara av att gå ner igen för de inser inte att det förra livet de levde var fel, ledsamt.. Varför jag skriver det här är för att jag vill att du ändå ska förstå, det är svårt men försök förstå... JAG har förstört mina föräldrar för att de undrar hela tiden VAD de gjorde för fel, varför fick HON just det, trots att jag har fått allt jag vill och mina nära och kära har alltid brytt sig om mig.. Och då tänker du säkert: "varför blir hon inte bättre för deras skull, betyder de inte allt för henne?" - Jo som sagt det gör de men man tänker lite olikt än vanliga människor just för att hjärnan vet inte vad som är normalt tänkande mer... Tro mig, jag har haft min fd anorexia hängandes över mig i flera år trots att jag är normalviktig så har jag mycket att ta itu med, jag har fått massvis relapses och sjukdomen är inget "pucko". Försök sätta dig själv in i situationen, vi säger att ditt barn får en äs men du klandrar dig själv för du vet liksom inte varför det blivit så med henne. Du MÅSTE förstå oss, vi är inga utomjordingar, vi är vanliga människor precis som DU som har tagit fel väg men försökt kämpa oss tillbaka.. Jag hoppas genom detta meddelandet att du inte dum förklarar mig för du märker att jag blivit påverkad även fast jag inte ha velat, det är bara sådana vi människor är....