Det slår aldrig fel.

Så fort man är riktigt skönt bajsnödig, sådär så man faktiskt ser fram emot att sätta sig på toaletten, ja då hinner man inte mer än börja förrän nästa person knackar desperat på dörren. 

"Mamma jag måste kissa!"

Det spelar ingen roll om toaletten stått oanvänd i timmar. När någon väl behöver använda den, startar det en kedja av kiss- och bajsnödighet där så många som möjligt behöver använda just toaletten så fort som möjligt. 

Livet med EN toalett i en familj på sex personer är inte lätt...

Vi har även autisten som inte har koll på det där med andras behov och lämpliga tidpunkter. Han får, av outgrundlig, obegriplig anledning, ofta för sig att han måste duscha på JUST PRECIS de tider vi andra verkligen använder badrummet. 

Han har ett oerhört stort behov av kroppslig hygien mellan 08:00 och 08:30, då resten av barnaskaran på tre behöver borsta tänder, borsta hår, kissa, sminka sig, hämta strumpor (ja, alla har sina strumpor i badrummet. Fråga inte). Får han inte duscha då, måste han duscha vid 20:00. Dvs när alla de andra tre barnen ska borsta tänderna innan de går och lägger sig och läser. Det slår sällan fel.

Det är samma princip som gäller mammor. En mamma kan inte gå till toaletten utan att barnen, som dittills varit tysta, lugna, lyckliga och harmoniska utan några som helst problem i livet, plötsligt börjar skrika och bråka med varandra/behöver tröst/måste berätta något helt sjukt viktigt/börjar gråta av random anledning. .

Toaletter är helt enkelt magiska. På ett dåligt sätt