Ett erkännande: jag är beroende av talangjakter. Jag kan inte leva utan min dagliga dos X-factor, Idol, the Voice, Xxxxxx´s (sätt in valfritt land) got talent....

Behöver inte tänka, bara titta och lyssna.

Det är inte det att det är överdrivet sentimentalt. För det är det. Är det inte en död hund som sörjs så är det en krigshjälte med avsågat ben eller en stackars hemlös som står på scenen och sjunger hjärtat ur kroppen på både juryn och mig - med tillhörande sentimental musik spelandes i bakgrunden till historieberättandet. Men det är inte det. Jag lovar.

De är så fruktanvärt duktiga, de som går långt i tävlingen i olika länder som inte stavas Sverige. De sjunger så bra, oavsett bakgrundshistorier, att hela kroppen ryser. Det är också kul att följa en enda person från första audition till finalen. Inte titta på hela program, utan bara bitarna med just den artisten. Se utvecklingen, oftast både personlig och musikalisk.

Att titta på det på det sättet - klipp på youtube istället för hela program - gör att jag slipper de dåliga, värdelösa människorna som är födda utan självinsikt. Jag plockar godbitarna och de är oftast rena delikatesserna! Det är otroligt hur många fantastiska sångröster det finns "out there", som inte hade slagit igenom om det inte vore för sådana här talangjakter.

Min Spotify är full av talangjaktsupptäckta guldkorn.

James Arthur.

Alex & Sierra.

Alexandra Burke.

Sam Bailey.

Kevin Skinner.

Melanie Amaro.

Dami Im.

Guy Sebastian.

Och så behöver man som sagt inte tänka. Man bara lyssnar och känner. Med andra ord helt perfekt efter en lång och intensiv dag med fyra barn.

Det enda negativa är att det är mycket svårt att sluta. Det är nästan omöjligt att stänga av.

"Oj  vad klockan är mycket. Okej, bara ett klipp till...  och ett till...." Snart måste jag sätta en tidsspärr på Youtube så att den inte går att öppna efter klockan 23:30. Alltför många kvällar slutar mitt i natten istället och det blir fyra-fem timmars sömn fastän jag behöver åtta.... *gäspar*   

 

Göran

31 augusti 2015 21:37

Hej!
Har kommenterat din kommentar på "Zeunerts" blogg och ger några tips. Hoppas de kommer till användning!

http://singelfarsan.bloggplatsen.se

Xecute

1 september 2015 10:13

Tack :-)

 

orion

3 september 2015 16:41

Hej!

Ja vi borde nog lyssna på kroppen lite mera, lite till mans...eller kvinns som i ditt fall.

Vissa ställer nog upp för att bli kändis i kompisgänget...som den sämsta deltagaren...och gör sitt allra värsta för att nå detta mål.

Fast en del verkar som sagt sakna självinsikt och då blir det väldigt piiinsamt!

Vissa borde kanske tänka som komikern Ronny Eriksson....det är aldrig försent att ge upp!

http://orionsblogg.bloggplatsen.se

Xecute

9 september 2015 10:19

Haha precis. Ronny ftw!

 

MyckerEnsam

6 september 2015 02:44

Hej!

Vilken jättesöt och läsvärd blogg du har Verkligen!

Kika gärna in på min blogg och lämna en kommentar eller två!

Vem vet min blogg kanske är något i din smak?
SE DEN GÄRNA!

Ha en bra dag!
Kram!


http://myckerensam.bloggplatsen.se

http://myckerensam.bloggplatsen.se

 

Göran

8 september 2015 10:32

Hej!

Trevlig blogg med intressant läsning och mycket humor. Hit kommer jag tillbaka! Det jag skrev om i förra kommentaren dröjde lääänge innan det publicerades men nu ligger det ute. Handlade om så viktiga saker som fiskpinnar och tips som jag fick av de egna barnen då de var små.

http://singelfarsan.bloggplatsen.se

Xecute

9 september 2015 10:20

Tack!
Ahhh, då ska jag titta igen :-)

 

Familjenblogg

10 september 2015 19:26

Fin blogg!

http://familjenblogg.bloggplatsen.se

Xecute

10 september 2015 19:43

Tack!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag kanske inte bloggar ofta, men när jag bloggar bloggar jag, och då bloggar jag rejält (Edvard Blom)      Hänt sedan sist: Är tillbaka i yrket jag utbildade mig i och jobbade med under många år, bland annat på dåvarande Örebro Kuriren. Där star...

Vi kommer alla dit förr eller senare. Vi alla kommer bli föräldralösa. Ingen förälder lever för evigt.  Man kan tycka att det inte är en så stor grej; det händer alla och är en naturlig del av livet. Man föds och man dör. Det är inte konstigt att e...

Häromveckan ifrågasatte min äldsta son varför jag haft "så många" pojkvänner. Dels är han ung; fyller snart 18 år, dels är han högfungerande autist och därför i vissa lägen lite fyrkantig. Saker är ofta svarta och vita.  Jag försökte förklara livet...

Det slår aldrig fel. Så fort man är riktigt skönt bajsnödig, sådär så man faktiskt ser fram emot att sätta sig på toaletten, ja då hinner man inte mer än börja förrän nästa person knackar desperat på dörren.  "Mamma jag måste kissa!" Det spelar...

Nu måste jag bara! Jag står inte uuuuuuuuuuut längre om jag inte får göra det. Kommentera Gilmore Girls, alltså.   Jag vet, det är en gammal serie. Följde den lite sporadiskt för många år sedan, i början på 2000-talet. Tyckte den var bra, men u...