Eftersom det är ett tag sedan jag lagade mat, så hade jag glömt bort varför jag inte lagar mat. Så jag fick för mig att faktiskt laga mat, igår närmare bestämt.

Köttfärssås med spaghetti, närmare bestämt.

Enkelt. Lätt. Om man kan laga mat, vill säga.

Det kan inte jag.

Men jag ringde entusiastiskt upp towetej för att få receptet på den godaste köttfärssås jag någonsin ätit, nämligen hennes. Det var inte lätt att anteckna allt, samtidigt som jag puttade gungor i lekparken och telefonen sprakade eftersom den befann sig vid maxgränsen för räckvidden. Men till sist fick jag ner det på papper.

Nästa steg: Gå och handla. Det vet jag hur man gör, däremot. Jag är ICA:s drömkund, nästan bor i affären. Man tar sina barn och en vagn. Barnen cyklar och jag går med vagnen. Eller, alltså två barn cyklar och en tredje sparkar sig fram på en sådan där lära-gå-motorcykel. Det tar sin tid. Ibland får motorcykelföraren för sig att hon inte vill gå framåt, utan testa om det går att köra ner i diken, eller surar ur och bara tvärstannar.

Det tar ungefär tjugo minuter till en halvtimme att ta sig till affären, som ligger på andra sidan gatan. (När jag går själv, tar det två minuter att gå dit.)

Sedan handlar man. Barnen springer runt i affären och sedan bråkar och skriker de om varor som de vill bära, även när de ska upp på bandet för att betalas. Eller skriker för att de ville lägga varor på bandet och jag råkade glömma det.

Sedan går man hem igen, samma procedur åt andra hållet med diverse stopp och dikeskörningar. Är det riktigt illa får man bära motorcykel under ena armen och barn under andra medans kassarna åker vagn. Som man puttar framåt med överkroppen.

Sedan lagar man mat. Inte så svårt. Fast det tar lite längre tid när barnen ska vara med och röra och titta och känna och bråka om vem som ska stå på stolen och göra vad, när och hur. Sedan mitt i matlagningen så ringer det och ojdå, dags att hämta ett barn som är hemma hos en kompis. Igår hände just det. Igår hade jag också lånat ut bilen, så jag fick ringa hem äldsta pojken som också var hos en kompis. Han fick vakta sina småsyskon medan jag frenetiskt pumpade min cykel och sedan cyklade som en galning iväg uppför backarna för att hämta en snartsexåring. Sedan for vi nerför backarna med henne där bak i barnstolen.

Sedan fortsätta laga mat. Till sist var maten klar. Det tog cirka två timmar att laga spaghetti med köttfärssås och köket såg ut som Beirut mitt i kriget.

Just det, det är ju därför jag inte lagar mat. Det, och för att det är allmänt jobbigt och tråkigt...

Men innan någon får för sig att ringa socialen, är det bäst att jag avslöjar att mina barn faktiskt får mat. Deras pappa älskar att laga mat. Han brukar laga kvällsmaten, och kan han inte det så finns det antingen något gott i frysen av det han har lagat, eller så får de helt enkelt en makrillsmörgås eller havregrynsgröt. Eller kanske Mamma Scans köttbullar och makaroner.

Jag kan inte laga mat, men jag är en hejare på frukostar och mellanmål. När jag måste göra någon varmrätt, till lunch för det mesta, så blir det enkelt. Omelett. Fiskpinnar. Pannkakor. Sådan enkel mat. För jag vet ju att sedan kommer mästerkocken hem och slänger ihop indiska kycklinggrytor eller lax med tabbouleh. Typ.

Så ring inte soc. Men ring gärna regelbundet för att påminna mig om att aldrig mer laga mat.

Det finns mansgrupper som verkligen hatar kvinnor. Som uttrycker sig så vidrigt om kvinnor att det är ofattbart.

Det finns kvinnogrupper/"feminister" som verkligen hatar män. Som uttrycker sig så vidrigt om män att det är ofattbart.

Man kan inte döma alla kvinnor efter vad extremfeministerna står för.

Man kan inte döma alla män efter vad mansgruppsmännen står för.

Jämställdhet handlar om båda könens rättigheter i olika situationer.

Det är inte okej att förringa det ena könets problem.

Det är inte okej att försöka tysta ner viktig information om vad män utsätts för av kvinnor - då är man inte för jämställdhet! Då är man för att byta ut könen i det ojämlika samhället.

Intelligenta människor kan se saker ur större perspektiv. Från flera sidor. Intelligenta människor blundar inte för delar av verkligheten.

Det är ointelligent att påstå att personer som kan se hela bilden, inte är för jämlikhet och jämställdhet.

Det är enkelspårigt att påstå att man bara kan hålla på den ena sidan/kvinnosaken.

Skärpning! Extremfeministerna är ett lika stort hot mot jämställdheten som de kvinnohatande männen! Båda grupperna skjuter regelbundet jämställdhetsarbetet i knäna. Extremfeministerna tycker illa om kvinnohatande män, samtidigt som de själva uttrycker förakt och ibland rent hat mot män. INTE OKEJ!

Mycket bra blogg, av en man som inte tillhör "kvinnohatande mansgrupper" (eller manshatande feministgrupper...)

Jämställdhet inkluderar mansfrågor

Ur presentationen:

- Den manliga och kvinnliga könsrollen innehåller bägge stora utmaningar och därför bör jämställdhet handla om bägge könens situation.

Ur senaste inlägget:

Ytterligare ett område som togs upp var våld i nära relationer, och hur samhällets bild av familjevåld drabbar män i allmänhet och pappor som är mitt i en vårdnadstvist i synnerhet. En publikfråga nämnde att den internationella forskningen kring våld i nära relationer ger en helt annan bild av situationen än medias och politikens bild, men detta möttes först av skepsis av panelen då man inte själv sett forskningen. Denna skepsis mildrades något då jag specifikt kunde rada upp flera exempel på högkvalitativa forskningsrapporter som beställts av norska, engelska och amerikanska regeringen. Förhoppningsvis rörde detta om i grytan lite grann, och till politikernas försvar så var det ingen utom Vänsterpartiet som ville tala om könsmaktsordningen och “mäns våld mot kvinnor”. Det märktes också att några av dem tagit del av Brå:s senaste rapport om våld i nära relationer som åtminstone till viss del lyfter det faktum att våld är något som bägge könen utöver.

Well, läs själva. Ni som törs. Ni som inte är Gudrunister som fanatiskt hävdar att alla som kan se mer än en sida av myntet är emot jämställdhet.

Det är dags att det blir lika tillåtet att diskutera vad kvinnor utsätter män för, som det omvända! Att män förtrycker kvinnor gör det inte legalt att blunda för vbad kvinnor utsätter män för.

Det är dags för att JÄMSTÄLLDHET börjar handla om lika rättigheter för BÅDA könen. Inte bara mer rättigheter åt kvinnor och mindre åt männen.

Så bra skrivet att jag nästan får andnöd:

Hatar, hatar inte, kan du bestämma dig?

Moderaternas ställningstagande genom åren som gått:

1904–1918: Nej till allmän rösträtt.

1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.

1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.

1919: Nej till kvinnlig rösträtt.

1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.

1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.

1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.

1927: Nej till folkskolereform.

1931: Nej til sjukkassan.

1933: Nej till beredskapsarbete.

1934: Nej till a–kassa.

1935: Nej till höjda folkpensioner.

 1938: Nej till två veckors semester.

 1941: Nej till sänkt rösträttsålder.

1946: Nej till fria skolmåltider.

1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.

1947: Nej till allmänna barnbidrag.

1951: Nej till tre veckors semester.

1953: Nej till fri sjukvård.

1959: Nej till ATP.

1960–talet: Ja till apartheid: Moderaterna tog avstånd från alla sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och var emot det svenska stödet till ANC.

1963: Nej till fyra veckors semester.

 1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.

1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.

1974: Nej till fri abort: Den 29 maj 1974 röstade riksdagen ja till fri abort, vilket resulterade i den svenska abortlagen som låter kvinnan själv besluta om abort upp till den 18:e graviditetsveckan. Moderaterna röstade nej.

 1976: Nej till femte semesterveckan.

1983: Nej till löntagarfonderna.

1994: Nej till partnerskapslag för homosexuella.

1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU: EU–parlamentet röstade för ett erkännande av homosexuellas rättigheter, men de moderata ledamöterna röstade nej.

2003: Ja till Irakkriget: Alla riksdagspartier demonstrerade mot och kritiserade Irakkriget utom moderaterna.

2004: Ja till sänkt a–kassa och sjukpenning.

 2006: Nej till gröna jobb.

2006: Nej till sex timmars arbetsdag.

2006: Nej till upprustning av offentliga sektorn.

2006: Nej till höjd a- kassa.

2006: Ja till sänkt a-kassa.

2006: Nej till höjd sjukersättning.

2007: Ja till sänkt sjukersättning.

   SPRID GÄRNA DETTA VIDARE!  

(Källa: Carola Westerlund, Facebook)

..wich means I´m a bitch and I can find you.

Kul grupp på Facebook. Självklart blev jag medlem direkt.   

Är det okej att "hänga ut" sina barn på till exempel facebook och bloggar?

En del gör det in absurdum åt ena hållet, en del åt det andra:

En del gör inte annat än skriver om varje detalj barnen gör, både bra och dåligt, och kompletterar det med hundrafemton bilder om dagen på barnen i olika situationer.

Andra föräldrar gör det omvända och varken nämner barnen vid namn eller visar bilder what so ever.

Själv ligger jag någonstans där emellan.

Självklart skulle jag aldrig lägga upp nakenbilder på mina barn, varken hel- eller halvnakna. Inte heller berätta negativa saker om dem, som sedan finns kvar i cytberrymden för all framtid.

Fast ibland berättar jag ju någon anekdot från mina barns liv. När de gör eller säger något extra roligt eller dråpligt... och på facebook har jag miljarder (påklädda) bilder på allihop. Just facebook känns rätt safe, i och med att enbart godkända vänner kommer åt bilderna.

Här är en artikel från Expressen om just detta (tack, Susanna55!):

föräldrabloggarna hänger ut sina barn

Det bästa är förstås att vara anonym som föräldrabloggare. Ge även sina barn alias. Då kan inte framtida vänner, arbetskamrater och arbetsgivare surfa fram gamla synder och bilder. För att vända ut och in på barnens liv på nätet, avslöja allt om deras uppväxt i minsta detalj, det tycker jag är lika illa som när föräldrar hänger ut barnen i program som "Nannyakuten"!

(Sedan är det en helt annan sak att rena gravid/föräldrabloggar är totalt ointressanta för alla andra än de närmast anhöriga... )

Till sist: Rosa blogg. Hm. Inte helt nöjd men det får vara så här ett tag ändå. :-p