Fantastiska bloggaren Zeunerts senaste inlägg om sommarlovet fick mig att fundera. Hur viktigt är det att fylla barnens sommarlov med aktiviteter och resor? Och var ligger ribban nu för tiden egentligen?

En del verkar hetsa sig igenom hela lovet. Måste hinna med minst en utomlandsresa, pressa in andra kortare upplevelseresor (typ Liseberg), ha femton grillpartyn och åtta andra somriga tillställningar medan de samtidigt förstås är i sommarstugan eller i den jätteflådiga megastora husvagnen som ser ut som ett sommarställe eftersom man anlagt både trädgård, trädäcksaltan uthus, staket, friggebod och vedbod vid den.

Därmed höjs ribban för vad man "ska" ge sina barn på lovet. För alla föräldrar.

Som vuxen utan barn suckade jag bara roat och lätt hånfullt åt dessa stressmongon.

Men med barn, som vuxit sig stora så att de omges av andra barn de kommunicerar med, hamnade jag i en annan sits. Självklart infinner sig en viss avundsjuka hos mina, när de får höra historierna om än det ena, än det andra.

Å andra sidan vet jag flera andra familjer som gör som jag - det vill säga är hemma på somrarna. Tar det lugnt. Åker och badar på den lokala stranden. Kanske en eller två dagsturer till något roligt ställe men that´s it. Man måste inte hoppa på sommarlovskarusellen! Den snurrar bara fortare och fortare och fortare tills alla mår illa och vill gå av...

Så när mina barn frågar varför vi inte åker till Legoland, Liseberg och fan och hans moster, svarar jag lugnt; "Ett: för att vi inte har råd att åka på hundra grejer och två, för att vi har mysigt när vi är tillsammans ändå."

Äkta kärlek är att kunna sitta still, ha tråkigt och vara tysta tillsammans, eller hur var det?   

Fyra barn, stort hus = två saker som var för sig är alldeles underbara! Jag älskar mina barn och jag älskar det här huset.

Däremot älskar jag inte det omöjliga uppdraget att hålla ordning på allt samtidigt.

Det går inte. Oavsett hur mycket eller lite barnen själva hjälper till med städning av både sina egna rum och saker, och övriga huset (vilket de har gjort extra mycket den senaste veckan). Det är helt omöjligt att ha det välstädat i varenda rum i hela huset samtidigt.

Sedan ett par dagar håller jag på med att rensa och städa vårt stoooraaaa förråd som ligger på bottenplan, i anslutning till själva huset. Fixar med trädgården lite lätt, och grejar med andra saker som inte har att göra med städning. Cyklarna skulle fram och göras i ordning, till exempel. Det innebär att resten av huset har "fallit ihop" totalt på de här två dagarna. Så fort går det, för det var riktigt trevligt här tills jag fick för mig att ta tag i förrådet. Jag hade för en gångs skull verkligen gett mig den på att hålla någorlunda ordning nästan överallt. Men nu ser det ut som ett nybombat Beirut igen.

Samma sak händer förstås om jag bara är lite extra trött en dag eller två, eller sjuk i flera dagar. Pang! så är det kaos.

Därför undrar jag hur de där Shabby Chic-perfekta hemmens ägare gör. Är de aldrig sjuka, har de städhjälp, trädgårdsmästare, vad?!?!?

Å andra sidan, so what. Det är förmodligen bara jag som blir irriterad på röran. Barnen bryr sig inte nämnvärt, och så länge de mår bra så är det ju lugnt. De vill nog hellre ha sina cyklar och hellre ha en glad mamma än en sur städmamma. Nu är det ju också så skönt ute att man kan vistas där, istället för inne i krigszonen :-)))

Rubriken är namnet på en fantastisk Facebookgrupp, med över 7000 medlemmar. En motvikt mot perfektionshetsen, mot inredningshetsen, mot shabby shictrenden som gör alla hem likadana.

Medlemmarna lägger upp bilder från sina familjeliv - från verkligheten. Inte från inredningsmagasin i stil med just "Family Living". De här tidningarna är ju styggelser, som får människor att gå in i väggar av stress, i tron att folk faktiskt orkar ha det så perfekt varje dag!

   Underbara Clara har förmodligen bara några millimeter kvar till den berömda väggen...

Går in i väggen för att allt kan bli lite bättre, bara lite bättre. Hela tiden. Man kan träna lite mer. Tappa ett kilo till. Tapetsera ett till rum. Sätta upp ännu ett klyschigt citat på väggen i samma fontstil som alla andra använder. Diska oftare. Jobba hårdare. Ha bättre sex. Vara snyggare. Det finns ingenting som inte kan förbättras, renoveras, utvecklas, fixas, snyggas till, fördjupas, bli bättre, mer lyckat.

Snabbare bredband, nyare mobil, lyxigare bil, större köksbord, renare köksstolar, fräschare hy, tjockare hår, längre hår, mer egentid, roligare vänner, plattare mage, bättre pensionssparande, bättre fritid, smidigare vardag.

Så våga inte stanna upp och andas! Spring så fort du orkar, du måste ha mer, bättre, mycket bättre!

   Inred i trendigt varmvitt, så att ditt hem ser ut precis som alla andras

Våga inte sikta på annat än total perfektion på alla områden. När hemmet är helvitt, är det dags att börja odla sin egen mat och fiska sin egen fisk, för att kunna servera de perfekt stylade barnen perfekt, hemlagad mat fem gånger om dagen. Glöm inte bort att aldrig någonsin höja rösten mot telningarna, att alltid vara perfekt pedagogisk. Glöm inte att ha kvalitetstid med partnern varje kväll, då ni talar med varandra om Livet över en kopp ekologiskt te och har varsin filt över knäna (naturligtvis helt fri från katthår/damm). När ni har talat färdigt om Livet är det självklart dags för dagens kvalitetssex med massor av ömhet i softat ljus och slowmotion.

   Glöm för all del inte bort uterummet, där du ska underhålla dina gäster och mysa med din partner!

Hur många känner igen sig i att stå i en fullpackad klädkammare och tänka "jag har inget att ta på mig, jag har för lite kläder, måste shoppa"?

Eller i att pulsen ökar av tanken på hur trädgården borde se ut och allt jobb som ska till för att få det så där tjusigt som det är i trädgårdstidningarna/hos den pensionerade grannen? I det inre tvånget att konstant förbättra sig själv, sitt utseende, sin kropp, sitt hem, sin trädgård, sin partner? Att aldrig känna sig riktigt nöjd med någonting... det blir aldrig tillräckligt många vita inredningsdetaljer, det kan alltid bli lite bättre och ve den som vågar känna sig avslappnad och glad innan det är perfekt! Välkommen till hamsterhjulet. Varsågod och spring tills du dör.

För stress är livsfarligt. Det är inte meningen att kroppen ska vara i mer eller mindre konstant stressläge. Stress är till för att rädda oss från farliga, kortvariga, situationer. Inte gå omkring med ständig utsöndring av stresshormoner. Det sliter oerhört på kropp och hjärna, orsakar sjukdomar som kan vara dödliga i längden.

För att inte tala om depressioner, övervikt, trötthet.

Idag är en perfekt dag att lägga ner uppgraderandet och börja slappna av!