Det händer någon gång att man får se ett "spöke". En människa som man inte sett på många, många år, och som man trodde att man aldrig skulle se igen.

För några år sedan drev jag en klädbutik i Dalarna. En kväll när jag klev av bussen på väg hem, fick jag plötsligt syn på en tjej med barnvagn, alldeles nära mig. Två sekunder senare hade hon passerat, till synes utan att ha reagerat på samma sätt på mig, som jag gjorde när jag såg henne. Jag tror att jag tappade hakan, i alla fall kändes det så.

Det var min före detta bästis i mellanstadiet, som jag inte sett sedan jag var 14 år. Då och då har jag kollat av internet för att se om jag har kunnat hitta henne. Till exempel på Facebook. Men nej, hon har varit som spårlöst, och eftersom många tjejer i min ålder är gifta och därmed förmodligen bytt efternamn, så är det extra svårt.

Men plötsligt så var hon bara där. Såg precis likadan ut som 1988. Exakt. Läskigt!

Det kändes verkligen som att se ett spöke.

Jag tror att jag själv framkallade samma reaktion hos en annan, faktiskt samma sommar. Gick och småpratade med en kompis efter att ha handlat på den lokala Hemköpbutiken i det lilla samhället där jag växt upp. Vi möter en tjej som är på väg in och jag känner mycket väl igen henne, men låter bli att hälsa. Det var den där tjejen. Ni vet, den där som var populärast, snyggast och coolast i klassen när det begav sig. Jag har sett henne flera gånger tidigare under årens lopp, eftersom jag firat midsommar däruppe i Dalarna. Men då alltid på avstånd. Hon däremot, har nog inte sett mig sedan vi var femton år, och hon såg ut som om hon såg ett spöke.

Det känns skönt att kunna konstatera att min tes fortfarande håller. Den om att de som blommar sent, inte vissnar så tidigt. Men de som var supersnygga och jättecoola och hela baletten redan i högstadiet, de ser ofta ut att vara äldre än de är idag. Hah! Det ska väl löna sig på något sätt att vara klassens tönt...

Jag har varit tillbaka i det samhället två gånger. Första gången under  nittiotalet, andra gången alltså för några år sedan. Båda perioderna jag bodde där upplevde jag samma märkliga effekt; att åka tillbaka i tiden och hamna i exakt samma fack som jag satt fast i under grundskolan.

Det spelade ingen roll att jag inte varit varken mobbad eller jätteblyg, tvärtom faktiskt, på väldigt många år. Det spelade ingen roll att jag inte längre ser ut som en tomboy eller att jag har nått vissa framgångar på olika områden. Så fort man sätter sin fot där man är uppväxt, är man fast i sin gamla roll. Kanske inte i sina egna ögon, men i alla andras.

Det är trist. Jag tycker synd om de som bor kvar, de som aldrig, ens för en stund, bytte miljö.

Och det är väl den största anledningen till att jag inte hälsade på min tidigare plågoande. För det var ju henne i sin gamla roll jag såg; tjejen från högstadiet som gjorde mitt liv till pest och pina. Och hon såg väl tönten Åsa i sin tur. Spöket.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag kanske inte bloggar ofta, men när jag bloggar bloggar jag, och då bloggar jag rejält (Edvard Blom)      Hänt sedan sist: Är tillbaka i yrket jag utbildade mig i och jobbade med under många år, bland annat på dåvarande Örebro Kuriren. Där star...

Vi kommer alla dit förr eller senare. Vi alla kommer bli föräldralösa. Ingen förälder lever för evigt.  Man kan tycka att det inte är en så stor grej; det händer alla och är en naturlig del av livet. Man föds och man dör. Det är inte konstigt att e...

Häromveckan ifrågasatte min äldsta son varför jag haft "så många" pojkvänner. Dels är han ung; fyller snart 18 år, dels är han högfungerande autist och därför i vissa lägen lite fyrkantig. Saker är ofta svarta och vita.  Jag försökte förklara livet...

Det slår aldrig fel. Så fort man är riktigt skönt bajsnödig, sådär så man faktiskt ser fram emot att sätta sig på toaletten, ja då hinner man inte mer än börja förrän nästa person knackar desperat på dörren.  "Mamma jag måste kissa!" Det spelar...

Nu måste jag bara! Jag står inte uuuuuuuuuuut längre om jag inte får göra det. Kommentera Gilmore Girls, alltså.   Jag vet, det är en gammal serie. Följde den lite sporadiskt för många år sedan, i början på 2000-talet. Tyckte den var bra, men u...