xecute

Direktlänk till inlägg 4 augusti 2010

Varför det är osmart att satsa på size 0

Av Xecute - 4 augusti 2010 21:52

Välkomna till dagens lektion! Idag ska vi prata lite om celler och "Kära Ana"/anorexia! *ritar på svarta tavlan*:


Skillnaden mellan det som lever och det som är dött:

Det som lever är uppbyggt av celler.

Det som lever behöver energi.

Det som lever växer och behöver därför byggnadsmaterial.


Vi har inte celler, vi är celler. Därför behöver vi byggmaterial/proteiner, för att bygga upp och restaurera oss. Vi behöver också fett som ser till att cellerna orkar jobba. Fett som kör runt livsviktiga vitaminer i kroppen, som behövs för att vi ska kunna se ordentligt, för att vårt skelett inte ska bli skört och gå sönder, för att hjälpa till med ämnesomsättningen, immunförsvaret och blodtrycket. Men framför allt: Utan fett kan inte cellerna hålla sina väggar intakta! 


Fettväven i kroppen kan vi inte klara oss länge utan - den fungerar både som värmeisolering och som skydd åt inre organ.

Även hjärnan behöver fett - utan det kan inte det centrala nervsystemet fungera ordentligt! Ja, utan fett kan inte någonting i hjärnan fungera ordentligt.



Vi behöver fett! Bra fett! Förutom alla funktioner jag redan räknat upp,  fungerar det även som smörjmedel i kroppen, precis som en bilmotor måste ha olja för att inte skära ihop!!!

Därmed inte sagt att vi behöver vara överviktiga, med för mycket fett.

En person som är 155 centimeter lång bör väga mellan 43 och 60 kilo.

Då är alltså 43 kilo verkligen på gränsen - mellan 38 kilo och 42 kilo bedöms en person med denna längd lida av anorexia - dvs att kroppen har fått för lite av alla de näringsämnen, fetter, vitaminer, mineraler och antioxidanter som den behöver för att kunna fungera!



En annan sak som folk gärna "glömmer bort" är att siffrorna på vågen inte visar vad vikten består av...

För det är ju inte bara fettvävnad som väger och visar sig i siffrorna!

Benstommen väger och är olika grov hos olika människor. Musklerna väger - vilket kan påverka vikten enormt hos en enskild person, som t ex går från att vara helt otränad till att hårdträna. Vikten består också av all vätska som finns i kroppen, en mängd som förändrar sig hela tiden beroende på alla möjliga orsaker. För tjejer förändrar den sig framför allt i samband med menstruationen!


För den som vill gå ner i vikt eller gå upp i vikt, på ett sätt som inte skadar kroppen, finns bara ett sätt: Det långsiktiga sättet. Sättet som man ska leva på resten av sitt liv.

Visst, man kan rivstarta med diverse svältkurer eller med extrem kost, men det är svårt och risken är stor att det bara medför att motivationen försvinner när man misslyckas för att det var för jobbigt.

Det tror jag alla vet, egentligen. Men det kan vara lättare att ignorera den vetskapen, än att uppbåda tålamodet som krävs för att ta det soft.


En annan fördel med att göra det på det långsamma och sunda sättet är att hjärnan inte muppar ur och slutar fungera som den ska. När man äter bra mat, varierad mat, ordentliga portioner - så blir man smartare! Risken att man ska börja få idéer om att vilja misshandla kroppen till döds genom svält är liten. För man är smartare än så.

Men när man äter ensidigt, extremt små portioner/väldigt sällan, för lite fetter, för lite proteiner och så vidare - då blir man IQ-befriad och börjar tycka att man ser fet ut fast det går att göra illa sig på alla ben och knotor som sticker ut...     


Förresten, där har vi ännu en aspekt: Anorektiker gör ont att hångla med. Aj, hårt. Omysigt, osexigt, äckligt! Om man inte är nekrofil förstås.


One last thing:

Enligt en ny, svensk studie, tillfrisknar enbart 40 procent av alla anorektiker utan fysiska men.

De resterande 60 procenten måste leva resten av sina liv med mer eller mindre kroniska sjukdomstillstånd. Men många behöver förstås inte lida så länge: "Dear Ana" är den psykiska diagnos som har högst dödlighet; 20 procent dör inom tio år efter att de fick för sig att size 0 är snyggt. Hur många som lever ytterligare tio år vet jag inte, men det lär inte vara många..


Men men, vem bryr sig om sina celler, sin kropp och sin hjärna, eller om man dör... huvudsaken är att vara smal...   






 
 
susanna55

susanna55

5 augusti 2010 11:12

Precis xecute, så funkar det!
Och ni som läser detta och har anorexi, DETTA ÄR INTE MOBBING!!
Xecue, kanske dags att skriva en liten bok typ, Så funkar det,,som dom där böckerna man köper till barnen. En lite enkel bok som förklarar kort men tydligt. Tror inte anorektiker orkar tillgodogöra sig all info dom får om sin sjukdom av experter, utan en liten handbok skulle vara bra..och nu har du ju ändå skrivit inledningen,,bara att fortsätta nu!

http://susanna55.bloggplatsen.se

 
Ewa

Ewa

5 augusti 2010 15:14

Hjärnan består till stor del av fett och tillför man inte rätt sorts fett till kroppen och därmed hjärnan, så blir man så småningom dum. Kalla fakta.

http://www.fundringar.bloggplatsen.se

 
Åsa-Maria

Åsa-Maria

5 augusti 2010 17:08

Min hjärna får massa bra fett, men så är jag smart också!;)) Och snart har jag en hälsosam vikt med, inte dumt att kunna kombinera de två! Att vara "smal" OCH smart!=))

Skämt åsido, man blir rädd när man ser hur unga tjejer beter sig kring ämnet mat, man vill bitchslappa dom å ruska om dom så de inser vad de missar! Mat är GOTT, vi är gjorda för att bl a äta, äter vi inte så slutar kroppen att funka, så enkelt är det. Så småningom så kommer nån av de där flickorna att börja äta igen och inse vad de har missat, medan några kommer att dö av svält. Men de var åtminstone smala ett tag.

Tummen ner för size 0! Det är småäckligt med benrangel som min man säger. Han har fanimej rätt.

http://mittlchf.bloggplatsen.se

 
Ylvali

Ylvali

5 augusti 2010 23:32

Åh vad stoolt jag blev när jag läste det sista, Du har verkligen förstått nu! :D OMG skämtar. Bra skrivet! Fast min våg visar muskelmassprocent och sånt om man ställer in massa saker om en, så mina siffror på vågen berättar mkt dom! :D Annars riktigt bra skrivet :)


MEN. "mellan 38 kilo och 42 kilo bedöms en person med denna längd lida av anorexia " Ne, det klassas till underviktig eller undernärd. Anorexia är en sjukdom som även 100kgs människor kan ha. Det är inget man PANG får om man är undernärd. som tur är"

http://www.anadear.bloggplatsen.se

 
Xecute

Xecute

5 augusti 2010 23:51

Ne, det klassas som anorexia. Sedan finns det en "klass" till; mycket allvarlig anorexia.
och ne, det är klart att man inte får anorexia när man blir undernärd. Men när det visar sig på vågen så går det ju inte att snacka sig ur det längre.
Men i övrigt... fortfarande så skriver jag inte inlägg som är riktade till just dig.

http://xecute.bloggplatsen.se

 
Ylvali

Ylvali

9 augusti 2010 17:17

Får jag inte kommentera nu eller? Shit du kan bara inte ta att jag släppt det där eller hur? Det måste fortsätta för du måste få uppmärksamhet?

Jag tror inte att det är till bara mig, men det handlar ju om min sjukdom, eller hur?

Det klassas inte alls som anorexia jävla ****... Det är underviktig, anorexia är en SJUKDOM. Det är tankar, det är idéer. Det är inte bara vad vågen säger. Det sista det är är vad vågen säger. Du vet ju inte! Man kan vara undernärd utan anorexia, och överviktig med anorexia. Fattar inte du det?

http://www.anadear.bloggplatsen.se

 
Xecute

Xecute

9 augusti 2010 20:23

? Vem har sagt att du inte får kommentera? Du hittar ganska ofta på saker... och vem är det som fortsätter? Jag skrev det här inlägget för sex dagar sedan, det är ju du som fortsätter kommentera det. Så länge du fortsätter kommentera, så svarar jag tillbaka.
Det stämmer att det kan vara så, dock beskrivs den vikt jag kallade för anorektisk som just det. Om man är undernärd för att man försöker gå ner i vikt till den grad att man blir ett skelett, så skiter väl jag i vad det kallas. Det ÄR anorexia oavsett vikt. Och om din sjukdom - du har ju ett stort antal gånger hävdat att du inte har någon sjukdom, "din jävla *****".

http://xecute.bloggplatsen.se

 
Ylvali

Ylvali

9 augusti 2010 20:55

Du får det att verka som att jag inte får det när du säger typ "Detta var inte till dig". Ba,,, va? Det vet jag väl :S Jag ville bara kommentera.

haha jag kallar det sjukdom för att du ska förstå, du verkar inte vara den bästa på det.

asså shitballs kvinna, du tror jag troget följer din blogg eller? Kollar lite då och då. Förlåt att inlägget är gammalt, du uppdaterar ju typ aldrig så det är ju fortfarande på första sidan .......!! Jag har ingen sjukdom. Jag har inte anorexia. Jag har skönhet. HAHA jag älskar att du inte kan säga emot det där. För du har aldrig sett mig!
Åh det känns bra att kunna säga att jag är fin, och du kan inte säga emot, för du vet inte. Du verkar jämt vilja trycka ner mig och ge mig mer ångest än jag redan har. Och nu kan du inte. HA. Victory. Det gäller att njuta av småsakerna.

Jag kommer förmodligen få ett stort påhopp från dig pga det där med att du vill ge mig ångest, And I couldn't care less. HAHA.

KÄRLEK på dig kvinna, du verkar i mina ögon konstant behöva mer.

http://www.anadear.bloggplatsen.se

 
Xecute

Xecute

9 augusti 2010 22:21

Om jag vill trycka ner just dig och ge just dig dåligt självförtroende? Oj, du har verkligen en bild av att du är viktig i mitt liv. Du kanske skulle ta och ramla ner på jorden igen och försöka fatta att jag inte bryr mig om hur just du ser ut. Det jag bryr mig om är att du och andra GÖR REKLAM FÖR ANOREXIA. Tänk att det ska vara så svårt att förstå det. Ja, du är ju ett barn faktiskt, som du säger. Uppenbarligen ligger du på treårsstadiet i förståelseförmåga. I övrigt talar den här kommentaren från dig för sig självt. Den säger allt om din mentala status. "Du verkar jämt vilja trycka ner mig..." HAHA! Helt otroligt dumt skrivet, särskilt när du själv börjar bli en mästare på personliga påhopp. Snacka om att tro att universum snurrar runt dig! Du borde söka läkare och då menar jag inte angående dina "sunda 44 kilon", utan för att få hjälp med dina uppenbara psykiska problem. Så länge din blogg heter "Ana Dear" så hör du till den kategori puckon som gör reklam för anorexia, that´s it, like it or not. Du ÄR sjuk och uppenbarligen på fler än ett sätt.

http://xecute.bloggplatsen.se

 
Ylvali

Ylvali

11 augusti 2010 13:57

jag gör reklam för det. Du är elak hela tiden. Det är du som inte vill se det. För du ska vara bättre än mig när du är vuxen, du är menad att vara förebild. Istället kallar du mig dum, egoistisk, sjuk, treårsstadie i förståelseförmåga, Det sårar. Det vet du. Försök inte.

varför vill du så gärna att jag ska söka hjälp för mina äs? Fattar inte vad mina äs påverkar dig som.

http://www.anadear.bloggplatsen.se

 
danni

danni

11 augusti 2010 14:11

men du fattar ju verkligen ingenting. vad får du ut av att trycka ner människor?

http://www.fuckyeahskinnybitch.blogg.se

 
Xecute

Xecute

12 augusti 2010 17:58

Nej nu ger jag upp. Vad jag än skriver så går det ju inte in i någon anorektikers huvud i alla fall.
Ni VILL tro att jag trycker ner er. Men tyck det då, istället för att ta in budskapet. Gör det, för jag förstår att det är lättare att vinkla det till att jag bara är dum och taskig och dumma dumma henne, vi skiter ännu mer i att äta bara för att hon är så dum... = treårsbeteende. Om ni inte kan ta sanningen om ert beteende så är det inte mitt problem. Som sagt, fortsätt gärna att bara vifta bort allt med "hon är dum". Jag tycker inte synd om ER, jag tycker synd om era föräldrar. Jag skiter rätt mycket i om ni tycker synd om er själva, så länge ni gör reklam för anorexia. GÖR REKLAM FÖR EN DÖDLIG SJUKDOM FÖR ATT FLER SKA FÅ DEN!!!!!!!!!!!! Det är inte acceptabelt! Det är VIDRIGT av er att skriva positivt om ätstörningar! Att ni vänder det till att jag "mobbar er för er sjukdom" är ju helt stört.

http://xecute.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Xecute - 20 mars 2022 19:37

Jag kanske inte bloggar ofta, men när jag bloggar bloggar jag, och då bloggar jag rejält (Edvard Blom)      Hänt sedan sist: Är tillbaka i yrket jag utbildade mig i och jobbade med under många år, bland annat på dåvarande Örebro Kuriren. Där star...

Av Xecute - 22 maj 2019 16:00

Vi kommer alla dit förr eller senare. Vi alla kommer bli föräldralösa. Ingen förälder lever för evigt.  Man kan tycka att det inte är en så stor grej; det händer alla och är en naturlig del av livet. Man föds och man dör. Det är inte konstigt att e...

Av Xecute - 12 juni 2018 20:34

Häromveckan ifrågasatte min äldsta son varför jag haft "så många" pojkvänner. Dels är han ung; fyller snart 18 år, dels är han högfungerande autist och därför i vissa lägen lite fyrkantig. Saker är ofta svarta och vita.  Jag försökte förklara livet...

Av Xecute - 17 februari 2018 22:36

Det slår aldrig fel. Så fort man är riktigt skönt bajsnödig, sådär så man faktiskt ser fram emot att sätta sig på toaletten, ja då hinner man inte mer än börja förrän nästa person knackar desperat på dörren.  "Mamma jag måste kissa!" Det spelar...

Av Xecute - 15 augusti 2016 20:48

Nu måste jag bara! Jag står inte uuuuuuuuuuut längre om jag inte får göra det. Kommentera Gilmore Girls, alltså.   Jag vet, det är en gammal serie. Följde den lite sporadiskt för många år sedan, i början på 2000-talet. Tyckte den var bra, men u...

Presentation

Fråga mig

14 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4
5
6 7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Gästbok


Ovido - Quiz & Flashcards