Direktlänk till inlägg 8 augusti 2010
Sitter och pillar med Wordpress och lyssnar samtidigt på Annika Östbergs sommarprogram.
Klump i magen.
Varm i ögonen.
Samtidigt med Annikas ord som hamrar in i mina öron via hörlurarna, ser jag egna bilder.
Egna bilder av vad heroin gör med människor. Av vad denna vita djävul kan få människor att utsätta sina barn för.
Annika klarade inte av att sluta. Klarade inte av ta hand om sin egen son! Han dog när hon satt fängslad. Påkörd.
Annika är bara en i mängden av heroinister som inte klarar av att ta hand om sina egna barn. Mitt hjärta värker för varenda barn till dessa missbrukare!
Mitt hjärta värker även för mitt eget barn.
Vad jag än gör, kan jag aldrig ändra det förflutna.
Aldrig någonsin kommer jag kunna förlåta den heroinist som kanske gav mitt barn men för livet.
Droger, oavsett vilka, är grymma.
Men hur synd jag än kan tycka att det är om de som fastnar i droger, så kan jag inte annat än närmast hata alla de föräldrar som utsätter sina barn för sitt missbruk.
Det finns inga ursäkter för att inte klara av att sluta missbruka om man väljer att skaffa barn.
Jag har träffat många, många missbrukare. De flesta av dem heroinister.
Jag har pratat med dem. Hört deras livshistorier. Umgåtts med dem.
De flesta bär på tragiska, trasiga barndomsminnen.
De flesta har överlevt olika slags övergrepp.
Det är fruktansvärt, det är hjärtslitande, att lyssna till de här berättelserna!
Men väljer man att skaffa barn, spelar ingenting någon roll.
Barn är ett val; man kan välja abort.
Jag tycker synd om Annika Östberg. Också.
Men hon valde att skaffa barn innan hon tagit sig ur heroinets klor.
Jättebra att hon fått "ett nytt liv".
Det kommer däremot hennes son, Sven, aldrig få. Den lille pojken med de blå ögonen och det tjocka håret.
Här är grymt intressant läsning om den svenska USA-bilden och Annika Östberg...
Tack till Mats för tipset!
Jag kanske inte bloggar ofta, men när jag bloggar bloggar jag, och då bloggar jag rejält (Edvard Blom) Hänt sedan sist: Är tillbaka i yrket jag utbildade mig i och jobbade med under många år, bland annat på dåvarande Örebro Kuriren. Där star...
Häromveckan ifrågasatte min äldsta son varför jag haft "så många" pojkvänner. Dels är han ung; fyller snart 18 år, dels är han högfungerande autist och därför i vissa lägen lite fyrkantig. Saker är ofta svarta och vita. Jag försökte förklara livet...
Det slår aldrig fel. Så fort man är riktigt skönt bajsnödig, sådär så man faktiskt ser fram emot att sätta sig på toaletten, ja då hinner man inte mer än börja förrän nästa person knackar desperat på dörren. "Mamma jag måste kissa!" Det spelar...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 |
6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 |
11 |
12 |
13 | 14 |
15 | |||
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 | 22 |
|||
23 | 24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
|||
30 |
31 |
||||||||
|