Kristin

26 februari 2010 09:30

Vilken tur jag har som har en riktig, nästan hårlös man hemma :) Fast trots att jag inte gillar hår så betyder inte det att jag gillar muskelpaket insmorda i babyolja :) det ser rätt illa ut.

Xecute

26 februari 2010 14:43

Jag gjorde vissa ändringar efter att ha läst din kommentar. Så nu hoppas jag att det framgår tydligare att det jag menar inte är att det är fult med män som av genetiska skäl har minimalt med kroppshår! Och det är inte snyggt med manliga gorillor heller, alltså med svart hår som en päls från axlarna och nedår - då finns det fog för en viss ansning. :-))
Det är killar som rakar/vaxar sig överallt OCH tränar så mycket att hela kroppen är onaturligt stenhård och deffad, som jag inte gillar. Lika lite som jag gillar plastiga tjejer. :-)

Bea

26 februari 2010 17:08

Jag tycker min Ken är fin som han är!!! Du är bara avundsjuk!

//Barbie

:)))))

Nä seríöst; låt folk vara som folk är! Blir jag förälskad i en man så skiter jag väl högaktningsfullt om han är hårig som en gorilla eller helt kal (erkänner att jag skulle nog bli lite fundersam om han slätrakade hela sig) eller om han är vältränad eller har lite mage. Det var väl knappast kroppen jag förälskade mig i - utan personen. Förresten, hur många av pojkvänner, sambos, män ser likadana ut efter några år som i början av ett förhållande??? Och naturligtvis gäller det även oss.

Xecute

26 februari 2010 18:06

Klart jag inte kan skita i det! Vad skulle jag då skriva om?!?!?
:-))

Fast jag har fördomen, som kommer från delvis egna erfarenheter, att plastdockornas fåfänga gör dem till rätt jobbiga personer. Som är fixerade vid yta - och som förmodligen kasserar flickvänner när de börjar rynka till sig. :-p

Bea

26 februari 2010 21:47

jag håller med dig alltså! Var nog luddig (dock ej lullig). Äkta är bäst!!!!!!! Det är det jag menar.

Amanda - Mamma till Vincent och bebis i magen

26 april 2010 19:44

Jag tycker att du verkar sjukt sund, men du är ju 37 år också, har hunnit få lite skinn på näsan! Jag blir nästan lite rädd, skulle inte våga möta dig på stan. Jag är ett antal år yngre, omognare och dummare... Men tycker, efter att ha läst ännu mer att det du skriver är så kul att läsa!! Och man blir så stärkt. Jag var dum nog att få låg självkänsla och självförtroende på grund av min skoltid... Men har grymt mkt bättre idag, det har dock tagit mig lång tid. Att älska mig själv och vara nöjd med den jag är är svårt.. Men när jag når 30 års gränsen så är jag hundra på att jag är lika "smart" som dig och älskar den jag är!

Trevlig kväll!