Men sluta gnälla, tjejer! Det är så otroligt osexigt med gnäll! Det är dessutom mördande tråkigt med perfektion. Skyltdockekroppar utan en enda personlig berättelse någonstans. Det är däremot både sexigt och coolt att gilla sig själv, att vara stolt över sig själv - självkänsla är otroligt attraktivt! Har man barn är det än viktigare med kroppslig självkänsla - hur ska barnen annars kunna hantera den i övrigt helt sneda kroppssynen vi lever med idag?

En grundläggande självkänsla som byggts upp sedan barnsben är det bästa försvaret mot bantningshysteri, bulimi, anorexia, ja helt enkelt all slags osund kroppsfixering. Så vi föräldrar har ansvaret för att visa våra barn att vi gillar oss själva, att vi är stolta över våra kroppar, att det är inte bara okej utan coolt att inte vara "perfekt". Sluta gnälla alltså, börja odla lite stolthet istället.

Vi har alla fått varsin kropp och den går inte att byta ut. Ingen uttrycker det bättre än Wayne Dyer: "Tycker du om din kropp? Om svaret är nej, bryt då ner det i sina beståndsdelar. Börja uppifrån - håret, pannan, ögonen, ögonlocken, kinderna. Tycker du om din näsa, din mun, dina tänder, din hals? Hur är det med armarna, fingrarna, brösten och magen? Gör upp en lång lista. Ta också med delarna inne i dig själv. Njurarna, mjälten, blodomloppet och höftbenen. Övergå nu till de mer dolda delar som du består av. Hur är det med de inresekretoriska körtlarna, öronsnäckan och hypofysen? Du HAR inte en trevlig kropp - du ÄR din kropp... och om du tycker illa om den betyder det att du inte godtar dig själv som människa... ...Du har kanske några fysiska detaljer som du inte tycker om. Kan de ändras, sätt då upp en förändring av dem som ett av dina mål... De delar som du tycker illa om och som inte kan ändras (ben som är för långa, ögon som sitter för nära varandra, bröst som är för stora eller för små) kan ses i ett nytt ljus. Inget är "för" någonting och långa ben är inte vare sig bättre eller sämre än hår eller avsaknad av hår. Vad du har gjort är att du har godtagit det nutida samhällets definition av skönhet. Låt inte andra bestämma vad som ska vara tilldragande för dig..."

Till sist undrar jag också hur en mamma kan klaga över sin "förstörda" kropp och samtidigt älska sitt barn till 100%... när den undermedvetna tanken ju säger att det är barnets "fel" att kroppen är "förstörd". Varför inte istället titta på sitt barn och konstatera hur fantastisk ens kropp är som kunde producera en sådan ljuvlig liten människa? Och att det är värt vartenda märke/extra kilo! Fram för lite mer stolhet och lite mindre gnäll!

 

Madkullapaula

25 april 2010 20:58

Jag tycker du har en hel del klokt att säga!

http://www.madkullensislandshastar.com

 

Monster

25 april 2010 21:18

Kan man annat än älska din blogg?

Klockrent. Det borde finnas fler som älskar sig själv, för älskar man inte sig själv, hur i HELVETE kan man då älska sin nästa "mest i hela världen"???

Har man inte lärt sig älska sig själv, har heller inte förmågan att älska någon annan, ever ever ever!!!!

http://dannydee.bloggagratis.se

 

Katarina

25 april 2010 21:19

Åh, vad underbart med en till vettig människa!
Jag håller med dig till fullo. Dock måste jag erkänna att det känns lite tråkigt med lös hud kring magen och diverse efter många graviditeter.
Men mina underbara barn är värda alla ändrade fysikaliteter!
Det är inte på några vis deras ansvar hur jag ser ut. Men det är mitt ansvar att ge dem en förebild som visar kärlek mot sig själv......

http://endastgossar.bloggagratis.se

 

Filozophie

25 april 2010 21:45

Så sant som det är sagt. Är sååååå stolt över alla mina för många kilo för mina barn har varit en del i upphovet till dom. Samtidigt är det jag och bara jag som kan göra något åt det... om jag vill... och just nu vill jag:) Kram

http://filozophie.bloggplatsen.se

 

Amanda - Mamma till Vincent och bebis i magen

26 april 2010 13:02

Det där sved, hos mig. Du har rätt och det är verkligen sant det du skriver, men det är något somjag brottas med och förmodligen kommer att brottas med en längre tid pga allt möjligt trams som jag har med i ryggäck, och som bara finns där och skriker ut hur oduglig man är. Men å andra sidan är det bara en själv som bestämmer om man duger eller ej.

Fler borde höra detta och ta åt sig även om det svider. Men jag håller med även om mina tankar inte lyckas riktigt.

Men sen håller jag inte med om att man inte kan älska sitt barn till hundra procent bara för att man är missnöjd med sig själv. Missnöjet kan sitta i sedan tidigare men bli större efter att man fött barn, det kan bottna i att man tycker att saker är orättvist, har inget med känslorna till sina barn att göra.

Jag känner mig inte skuldlagd bara för att jag vet att min mor har mått dåligt över det som hänt med hennes kropp under graviditeten...

http://ladysylvia.blogg.se

 

sarah

28 april 2010 19:06

hej.
först vill jag börja med att det låter som att det är du sj som gnäller,det låter som att du gnäller lika mycket som alla andra...
sen för det andra så en del folk dåligt sj-känsla och det är ok alla kan inte vara som du med din stora sj-känsla..
jag har väligt bra sj-känsla men det har jag inte alltid haft och det gör mig lite arg att du sitter där och klagar på andra som inte har det..
det ligger ju något i det att folk inte har det och det kanske beror på föräldrarna eller något annat..
även dom som sminkar sig,alla kanske inte har dålig sj-känsla utan dom sminkar sig så för att andra gör det eller för att det är en stil...

http://sarahandreassonhansson.bloggplatsen.se

 

Xecute

29 april 2010 16:28

@Sarah: Jag menar att det är osexigt att gnälla om HUR MAN SER UT. Det kanske inte framgick tydligt nog... Dessutom uttrycker jag mig drastiskt för att förhoppningsvis ge någon, med så taskig självkänsla att man inte kan tänka själv alls, en kick att göra något åt det.
Stil är en sak. Tvång är en helt annan. Oavsett vilken stil man har bör man KUNNA gå utanför ytterdörren utan smink.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag kanske inte bloggar ofta, men när jag bloggar bloggar jag, och då bloggar jag rejält (Edvard Blom)      Hänt sedan sist: Är tillbaka i yrket jag utbildade mig i och jobbade med under många år, bland annat på dåvarande Örebro Kuriren. Där star...

Vi kommer alla dit förr eller senare. Vi alla kommer bli föräldralösa. Ingen förälder lever för evigt.  Man kan tycka att det inte är en så stor grej; det händer alla och är en naturlig del av livet. Man föds och man dör. Det är inte konstigt att e...

Häromveckan ifrågasatte min äldsta son varför jag haft "så många" pojkvänner. Dels är han ung; fyller snart 18 år, dels är han högfungerande autist och därför i vissa lägen lite fyrkantig. Saker är ofta svarta och vita.  Jag försökte förklara livet...

Det slår aldrig fel. Så fort man är riktigt skönt bajsnödig, sådär så man faktiskt ser fram emot att sätta sig på toaletten, ja då hinner man inte mer än börja förrän nästa person knackar desperat på dörren.  "Mamma jag måste kissa!" Det spelar...

Nu måste jag bara! Jag står inte uuuuuuuuuuut längre om jag inte får göra det. Kommentera Gilmore Girls, alltså.   Jag vet, det är en gammal serie. Följde den lite sporadiskt för många år sedan, i början på 2000-talet. Tyckte den var bra, men u...