Jag blir tydligen helt hjärndöd på våren. I samma takt som snön smälter bort, försvinner allt jag är irriterad på. Curlingföräldrar? Men de är ju ändå för söta... tvättstugetanter? Fast de kan ju inte rå för att de inte har egna liv... snobbiga materialister? Tycker bara snällt synd om dem... Dessutom kommer det fram cirka en miljard trehundrafemtiosju saker att göra när snön smälter och solen börjar avslöja detaljer. Som om jag inte har tillräckligt att göra höst och vinter... Jag hinner ju för fanken inte ens irritera mig! Det är riktigt trist faktiskt. Jag är så snäll ändå, blir jag ännu snällare kommer jag bli menlös.   

Inte har jag några övriga åsikter heller. Askmoln? Jaha. Valår? Okej, if you say so. Nä, det finns verkligen inget att blogga om. Får inte ens inspiration från facebook längre. Verkar som många där drabbats av samma äckliga positiva och hjärndöda vårkänslor.   

Så nu blir det falukorv:

Igår sprang min äldsta dotter, fem år, efter sin lillebror och vrålade av sina lungors fulla kraft: "Jag vill haaaa min bibel!! GE HIT MIN BIBEL!!!!!"    

Samma femåring gick från att älska yoghurt till att avsky det. Vägra äta, hellre vara hungrig tre timmar till. Hon har inte ätit yoghurt på snart ett halvår.I förrgår började hon plötsligt älska yoghurt igen. Barn! Eller rättare sagt, femåringar!!