Jämställdhet är en självklar sak att arbeta för. Men är det jämställdhet att alltid fokusera utifrån det kvinnliga perspektivet? Det tycker inte jag!

 Från början pratade man nedlåtande om ”kvinnosak” eller ”kvinnokamp” - ett sätt att förminska  kvinnors vilja till likabehandling, i ett samhälle som på den tiden var helt dominerat av män i topparna på alla områden.

Självklart var det viktigt att ändra på det synsättet. Men för den skull är det inte okej att nu, år 2010, närmast trakassera de människor som tycker att det finns fler aspekter omkring jämställdheten än själva grundstenen; att alla kvinnor ska ha samma förutsättningar som män.

Det är inte längre så enkelt. Men nu är det nästan tabu att ta upp, att ojämställdhet drabbar både kvinnor och män. Det får man inte. Det har gått från mäns förminskande av kvinnor, till att man ständigt utmålar männen som problemet!

Tittar man på elevers resultat i skolan, ser man tydligt att pojkar halkar efter rejält i många ämnen. Men törs någon säga något om detta? Nej. Däremot kan man lugnt och utan risk för påhopp från feminister uppmärksamma att tjejerna ofta är sämre i matematik och till och med sätta in ekonomiskt stöd för att intressera fler tjejer för matematik… Förmodligen på grund av att feministerna lyckats så väl med att göra det så totalt politiskt inkorrekt att hjälpa pojkar!! Vår grundskola sviker en hel generation killar! Men det spelar väl ingen roll, så länge det går bra för tjejerna…

 Förr i tiden var universiteten rena gubbväldena. Det var självklart inte okej! Men det är heller inte okej att de högre utbildningarna numera domineras totalt av kvinnliga sökanden. På grund av att dessa har högre genomsnittsbetyg, på grund av att dessa får mer stöd i skolan. För killar ska ju bli män, och män får man inte hjälpa? Om bara någon generation har gubbväldet på universiteten ersatts av ett tantvälde – vilket borde vara ett lika stort problem! Ja, det är ett stort problem, för oss som bryr oss om jämställdhet!

Ett annat jätteproblem för jämställdheten är hur män behandlas vid vårdnadstvister! I sju fall av tio får kvinnan vårdnaden vid en vårdnadstvist – är det att vara lika inför lagen? Eller kan det vara så att det åter igen är feministernas syn på män som har smugit sig in i rättssystemet?

Ännu ett område det pratas mycket om är att unga tjejer mår dåligt. Det är så synd om unga tjejer som lider av utseendefixering, ätstörningar och inre tvång att skada sig själva. Men de unga killarna då? DUBBELT SÅ MÅNGA killar tar livet av sig varje år! Kanske för att ingen ser dem, kanske för att det inte är feministiskt okej att lägga märke till folk som mår dåligt, om de har en penis mellan benen?

 Jämställdhet, ÄKTA jämställdhet, handlar om att se helheten! Men i dagens Sverige har det till och med blivit helt rumsrent att skämta om, nedvärdera och smutskasta män på de mest vidriga sätt! Man skulle aldrig komma på tanken att det vore ett bra sätt bekämpa mobbning på samma sätt som feministerna bekämpar ojämställdheten. Man skulle aldrig tycka att det var okej att börja mobba mobbarna…

För femtioelfte gången bara den här månaden har jag råkat ut för detta igen.

Stötte på en fellow dagismamma vid affären tidigare idag.

"Imorgon börjar semestern, ska bli jätteskönt!" sade jag (för att ha något att säga, har nada gemensamt med denna präktiga människa).

"Så du har börjat jobba nu alltså?" säger präktomänniskan.

Jag bet ihop, faktiskt. Men det hjälpte inte hela vägen. Lite "råkade" sippra ut...

"Hehe, jag jobbar ju dygnet runt hela tiden, så det ska bli jätteskönt att F är hemma fem veckor så att jag också får lite ledigt... *ser trevlig ut men kokar inombords*

Det är inte första gången just denna kvinna frågar om jag börjat arbeta. Faktiskt kommer den frågan generellt upp inom ett par minuter när man måste stå och kallprata med henne.

Samma sak är det med flera andra som jag är ytligt bekant med.

Och nej, jag tror inte att det handlar om att de inte vet vad de ska säga. Dessa människor är allihop dels jättebra på kallprat, dels verkar älska att kallprata om dittan och dattan och vädret och barnen och blablabla med alla möjliga.

Nej, de ger bara ansikten åt den här grymt irriterande inställningen som tyvärr härskar i Sverige: Du Är Ditt Arbete.

Ta till exempel kvällstidningarna. De är inte bara åldersfixerade på ett sätt som är svårt att hitta i andra länder, utan de är också fixerade vid vilka jobb folk har.

"Det säger Anna, 36, sekreterare". Det räcker liksom inte med bara "Anna" eller möjligtvis "Anna från Karlstad".

Man är vad man gör. I mycket högre grad här, än i de flesta andra länder.

Och om man nu,som jag, inte har en specifik arbetsplats som slutar på "AB", så blir folk i gemen osäkra. Det känns läskigt att det inte finns ett fack till oss som inte jobbar. Inte undra på att det är en sådan enorm katastrof att bli arbetslös (och jag menar inte ekonomiskt nu)!

Ännu värre är det, när folk fortsätter envisas; med följdfrågor.

"Nehej, du har inte börjat jobba än...vad ska du göra sedan då? Vad har du tänkt dig?"

Då har det faktiskt "råkat" hända att jag svarat "mjae... alltså jag tänkte inte söka jobb... vi klarar oss ju så bra på bara en lön..."

FNISS! Gissa hur de reagerar då? De blir helt ställda!!!

(Med tanke på att jag varit "föräldraledig" - ett idiotiskt ord - i snart sex år, så borde folk kanske ha lärt sig att inte ställa just dessa frågor till just mig? Men icke.)

Sedan är det en annan aspekt av saken som också gör att jag blir just så förbannad:

Folk, till och med de som själva har barn och varit föräldralediga ett tag (oftast max ett år, men ändå), FATTAR INTE hur TUFFT det är!

DET stör mig!

Det här är by fucking far det tuffaste, stressigaste, mest slitiga jobb jag någonsin haft!

Jag har jobbat som reporter, och då under långa perioder ensam med totalansvar för en redaktion och att två helsidor skulle fyllas. Stressigt!!!

Jag har jobbat som skogsbrukare (fysiskt jäkligt hårt jobb.)

Jag har jobbat på Skogsvårdsstyrelsen (jag gick och gick och gick, uppför berg och nerför berg, flera fucking mil om dagen och vi pratar inte stigar direkt.)

Som dagispersonal både i Sverige och Danmark.

Inom äldreomsorgen (stressigt!).

Jag har jobbat i en korvkiosk (bara en dag, jag stod inte ut längre än så......)

Sålt glass på Ströget till folk jag inte fattade vad de sade (tyskar) och utan att kunna räkna i huvudet... (grät när jag kom hem varje kväll och svor att inte gå dit nästa dag..)

Jag har städat hotellrum (stress; deadlines på när rummen måste vara klara).

Jag har jobbat som lantbrukare (ganska nice ur stressynpunkt...)

Jag har sorterat post på de stora Stockholmsterminalerna Tomteboda och Klara när det var högsäsong...

Fick fan mer cred när jag städade och sorterade post, än jag får när jag utför detta tunga jobb! Och ja, det gör mig riktigt, riktigt, riktigt sur!

Men missförstå mig inte nu; jag har helt och hållet självmant varit gravid med, fött och tagit hand om mina fyra underbara barn på heltid i snart sex år. Tycker bara att jag skulle få liiiiteeee mer cred för det också... 

"Du tror du vet, du tror du kan

Allt om kvinnor, allt om våra liv.

Men du vet inget, du tar ett jävla kliv.

Gubbe, snubbe, jävla man

Bäst du börjar springaar

För här ser du en kvinna

Som hatar dig så mycke'

Vi ska slita dig i stycken!"

Detta är en ramsa som uttalades på ett av FI:s möten!

Nej tack, Gudrun. Nej tack. *kaskadspyr*

För ser du, Gudrun - till skillnad från dig är jag FÖR jämlikhet och mänskliga rättigheter. Till skillnad från dig är jag EMOT allt våld - även det våld som riktas mot det motsatta könet (du vet, de med en penis)!

Susanna55 skrev en kommentar som jag svarade på. Mitt svar blev så långt att det får hamna här också.   

Men först ett tillägg: Jag har förstått av flera kommentarer, att en del läsare tror att jag är inne på en viss annan bloggsida och håller på att bemöta någonting som står där.

Det är fel - det är jag inte och jag bemöter inte någonting med mina inlägg, jag tar helt enkelt upp andra sidor av ett mynt.

Jag är fullt medveten om att denna person fortsatt tittar in här, det lämnas tydliga spår. Själv är jag dock helt ointresserad av att göra samma sak hos henne.

Okej det var det. Här är min kommentar.

Susanna, det är just det att feministerna inte tycker att man får ifrågasätta någonting, utan man ska hålla med om att kvinnor är underordnade män och sedan le och hålla käften, som stör mig. Jag håller ju till exempel med om allt du skriver om män, feminism och jämlikhet. Men det betyder ju inte att jag inte kan diskutera saker som kommer efter själva grundsatsen.. Som en annan smart person skrev, så är ju i så fall alla normala människor feminister, och som en av de citerade artikelförfattarna skrev,så är det därför bättre att använda ordet humanist. Därför att åsikten att alla människor ska vara lika värda är humanistisk. När den blir feministisk betyder den plötsligt att man inte får ta upp vad kvinnor gör mot män, eller peka på idiotin inom delar av feminismen. Alla vill väl att samhället ska förändras, så även jag. SJÄLVKLART. Men när jag inte får tycka att även kvinnor måste förändra beteenden mot män, då är det fel någonstans. När det blir spydigt och personliga påhopp på grund av att man vill gå vidare från grundsatsten om allas lika värde, då klassar i alla fall jag det som extremfeminism, eftersom jag känner andra som kallar sig feminister och som KAN diskutera ämnet utan att sätta igång med personliga påhopp.

Exemplet som togs upp, där feminister trakasserade föreläsaren, tycker jag är väldigt talande för hur vissa reagerade när någon kom med frågetecken omkring feminismen. Jag har lika mycket emot män som uttrycker sig i samma förringande ton mot kvinnor (och jag har hört massor av sådant både irl och på nätet), som de kvinnor som gör det mot män. Det jag ville få fram med att ta upp dessa kommentarer, är att de kommer från personer som säger sig vara FÖR jämlikhet, men samtidigt har denna föraktfulla inställning. Det är ju både löjeväckande och tragiskt. Både manshatare och kvinnohatare är patetiska och tragiska. Men nu finns det ju redan så många som försvarar kvinnor, eller hur? Även fast jag själv redan är emot allt som feministerna grundläggande är emot, så tar jag mest upp den andra sidan nu eftersom DEN däremot inte har särskilt många som törs ta bladet från munnen.

Och jag har läst nobimbosalloweds inlägg... det vore ju jättebra om alla hade hållt sig till saken.. men nu var det så att just en viss person var den som INTE gjorde det, utan började med personliga påhopp. Först på en annan, sedan på mig. Men sedan, efter detta, forsätter vissla oskyldigt och intala andra som inte riktigt hängde med i svängarna där, att det är jag och den andre, som är bovarna. Ett sådant beteende är bland det lägsta jag varit med om, och jag har fan varit med om mycket.

I det inlägget påstås det också att om man vill ifrågasätta saker INOM feminismen (efter att ha uttryckt att man är enig i att alla ska vara jämställda), då vill man söndra "Saken". Mja..... nej. Också det hör till kategorin sektbeteende i mina ögon.

Jag söndrar inga Viktiga Saker, vare sig feminism eller socialism eller andra. Men jag är inte heller blåögt enkelspårig.

(Anledningen till att jag inte kommenterat det inlägget är att det inte är någon idé att hoppa in i en kacklande hönsgård. Där blir man ändå inte hörd, eftersom alla åsikter redan är cementerade och obehöriga med åsikter utöver dem äga ej tillträde.... )

"Konfliktperspektivet utesluter könsöverbryggande samförståndslösningar. Radikalfeminismen är vår tids marxism. Båda ideologierna är med sina totalförklarande anspråk en bördig jordmån för sekterism. Kompromisser betecknas i båda fallen som tecken på svaghet vilket är ett demokratiskt problem. Hatet mot kapitalismen förenades med motvillig beundran. Dagens manshat eggas av avund mot det härskande könets skicklighet att befästa sina maktpositioner."

Citat från professor emeritus i statsvetenskap Nils Elvander (ja, håll i er, det är en man jag citerar......)

Intolerans mot andra åsikter blir den ofrånkomliga följden av sekterismen, konstaterar Nils Elvander.

Vidare konstaterar Elvander att detta konfliktperspektiv i princip utesluter klass- och könsöverbryggande samförståndslösningar. Just för att kompromisser betraktas som tecken på svaghet och bristande idétrohet. Det är därför radikalfeminismens hållning till demokratin är mer eller mindre problematisk. (Att marxismen i dess realsocialistiska form är oförenlig med västerländsk demokrati inser väl äntligen alla svenskar, förutom förstås kretsen kring Lars Ohly och avgrundsvänsterns sekter.)

Vi tar det igen:

"Båda ideologierna är med sina totalförklarande anspråk en bördig jordmån för sekterism. Kompromisser betecknas i båda fallen som tecken på svaghet vilket är ett demokratiskt problem."

Fortsättning följer.

Livet är inte svart eller vitt.

Men feministerna har lyckats bra med att tysta ner vad kvinnor utsätter män för.

Det finns en undersökning som heter "Slagen dam" (2001), som mycket ingående tar upp  allt som handlar om mäns våld mot kvinnor.

Någon motsvarande studie om kvinnors våld finns inte! Det finns faktiskt INGEN statistik över hur vanligt det är att män utsätts för våld, hot eller trakasserier av en kvinnlig partner!!!

Studenterna Heidi Wasén och Camilla Palmberg ville undersöka mansmisshandel. 2002 presenterade de examensarbetet "Slagen man" vid den sociologiska institutionen på Stockholms universitet. Den bygger på djupintervjuer med sju män som blivit fysiskt eller psykiskt misshandlade av sin kvinnliga partner.

Men gissa vad som hände dessa två studenter?

Kurskamraterna och lärarna ifrågasatte ämnesvalet och det tog tid innan de ens lyckades hitta en handledare som ville stötta deras studier!  De blev närmast trakasserade för att de ville ta upp att kvinnor också misshandlar män på olika sätt!

”Under senare år har kvinnomisshandeln uppmärksammats som ett av våra allvarligaste samhällsproblem. Enligt flera undersökningar i USA, Kanada och Storbritannien är det dock vanligt att kvinnor fysiskt eller psykiskt misshandlar män i hemmen. Resultaten har mötts av hård kritik. Susanne Steimetz, i dag chef för Family Research Center vid Indianauniversitetet, har fått ta emot hot från feminister när hon föreläst om män som misshandlas av kvinnor. Detta trots att hon hjälpt till att starta härbärgen för utsatta kvinnor och forskat om kvinnomisshandel.”

"I en studie från slutet av 1970-talet publicerade två forskare (en man och en kvinna) att 15,5 procent av männen och 11,3 procent av kvinnorna blivit slagna av sin partner.

Sociologen Murray Straus, professor och biträdande chef för Family Research Laboratory i New Hampshire, menar att även om kvinnor antas ha mindre möjligheter att åstadkomma fysiska skador är mansmisshandel ett socialt problem.

Redan 1986 konstaterade Straus att kvinnors våld mot män inte väcker något allmänt intresse. Undersökningar som går tvärs emot den gängse bilden uppmärksammas inte, enligt honom. Inga ansträngningar görs heller för att komma till rätta med problemet - helt enkelt därför att mansmisshandel inte definieras som ett problem. Det är helt enkelt inte "politiskt korrekt" att diskutera att kvinnor kan misshandla sin partner, enligt Straus.”

Andra internationella studier visar att kvinnor i ett förhållande kan vara lika våldsbenägna som män:

"Enligt en brittisk granskning om våld i hemmet utförd av George Malcolm, knuten till Queen Mary and Westfield College i London, använde tre av fyra misshandlande kvinnor någon form av tillhygge - medan en av fyra män gjorde det. Detta skulle vara ett tecken på att kvinnorna kompenserar sin ofta mindre kroppsstyrka.

- Dessa internationella studier har inte fått några som helst konsekvenser för forskningen om misshandel i relationer eller för den svenska samhällsdebatten om våld i hemmen, menar Heidi Wasén."

En misshandel kan vara både psykisk och fysisk. Till den senare misshandeln räknar sociologen Murray Straus även det som traditionellt uppfattas som "lindrigt" våld, till exempel örfilar.

"Psykisk misshandel kan vara lika förödande för den utsatte som fysiskt våld. Man kan skada sin partner på djupet - och även driva denne till självmord - utan att lyfta ett finger, konstaterar Straus."

Enligt honom är det mer socialt accepterat att kvinnor slår män än tvärtom. Om en man förolämpar en kvinna anses det vara moraliskt korrekt för miljontals kvinnor att ge honom en örfil.

Murray Straus menar att för att få slut på hustrumisshandel måste det "harmlösa" mönstret av örfilar, sparkar och kastande av saker mot manliga partner brytas.

Straus hävdar också att om kvinnor använder sig av våld - och det är mer accepterat - så kan det leda till att ett förkastligt våldsmönster inom hemmets fyra väggar upprätthålls.

När jag var 16 år stötte jag för första gången på en tjej som misshandlade sin pojkvän psykiskt. Även det paret var 16 år. Genom åren har jag förstått hur vanligt detta är! Men hur bemöts en man som utsätts för psykiskt våld av sin omgivning?

”Äh, han är en toffel.” ”Han får väl skylla sig själv för att han inte sätter ner foten.” ”Ja, ja… *lätt nedlåtande ton* han får väl visa kärringen var skåpet ska stå…”

Jag har mött några kvinnor som blivit utsatta för samma slags dagliga psykiska misshandel, jag har mött många män som lever med både psykiskt förnedring och att bli örfilade, med mera, men självklart inte slår tillbaka… 

Det är för jävligt att feministerna har sett till att det är så gott som tabu att ens nämna att kvinnor kan misshandla män.

Vi tar det igen:

"Susanne Steimetz, i dag chef för Family Research Center vid Indianauniversitetet, har fått ta emot hot från feminister när hon föreläst om män som misshandlas av kvinnor. Detta trots att hon hjälpt till att starta härbärgen för utsatta kvinnor och forskat om kvinnomisshandel.”

Fortsättning följer.

              ___________________________________________

HÄR ÄR EN ANONYM KOMMENTAR - alltför intressant för att jag ska ta bort den, som den som skrev den önskade i efterhand.

" "slagen dam" har fått mycket kritik för sin undersökning. Den anses av flera som inte vetenskaplig.

Du har rätt att det saknas forskning kring kvinnors våld mot män. Att det förekommer vet alla, jag har siffror på jobbet från den forskning som finns. Återkommer efter semestern med det (undervisar faktiskt i ämnet "våld i nära relation").

En annan stor kunskapslucka, ja gigantisk (fast vi vet att det förekommer) är våld i samkönade relationer. Finns några små undersökningar som visar på våld kvinna-kvinna och man-man med. Oftast med sexuella inslag."

                 __________________________________________

Angående anonyma kommentarer, så får jag fler än jag får publicera, där det uttrycks att den som skrivit är enig i något av inläggen om feminism, men inte vill kommentera offentligt eftersom det är stor risk att bli förföljd av feministerna. Jag har fått flera meddelanden och kommentarer på facebook där det uttrycks samma sak. Jag förstår det, men tycker förstås att det är synd.

Till NoBoyToy: tack för ditt personangrepp och tack för att du startade hela skiten med din spydiga kommentar.

En liten present tillbaka: det är sådana som du, som är orsaken till att ordet "fitta" har fått en så negativ betydelse.

"Antingen är man för eller så är man emot oss". "Om man inte är för oss så är man en del av ett konspiratoriskt system som vill förstöra allt för vår Sak.....................

Att inte vilja hamna i det stora facket betyder att man vill söndra Saken..."

Vare sig "Saken" är feministisk eller politisk eller religiös.

Så här är det: JAG kallar mig varken socialist eller konservatist, feminist eller muslim. Oavsett om facken är små eller stora, vägrar jag bli placerad i dem.

Livet är inte svart eller vitt. Det finns egentligen ingen stor kam att dra alla över! *surprise*

Och tänk, det behöver faktiskt inte alltid handla om att man vill "sabotera" för någon "Viktig Sak", för att man inte vill hamna i facket. Folk som bor i fack ofta är väldigt puckade. Som mr expres Bush, till exempel......................

Så länge det finns "feminister" som NoBoyToy, vägrar jag hamna i samma fack. Oavsett hur många ryggdunkande rövslickare hon får med sig.

Och till er rövslickare - jag rekommenderar er att hålla er borta från den här bloggen.

Kommer någon av er in hit igen efter att jag postat detta inlägg, så blockerar jag helt enkelt IP-adresserna. Simple as that. Vet ni varför? För att jag just placerade er i ett fack, som ni kanske inte helt och hållet är nöjda med att vara i....    men sorry, ni vet, "är man inte med så är man emot. Är man inte med så är man en del av ett system som vill  trasa sönder goda värderingar..."  

//Sign FÖRBANNAD

Här publicerar jag de kommentarer som kommit in sedan jag var inloggad sist. Detta eftersom jag tagit bort inlägget de hörde till.

Mally

Torsdag 15 juli 13:47

Utan att ha hängt med så mycket mer i diskussionen (om man nu kan kalla den det) än det som du har skrivit här, så vågar jag nog påstå att jag håller med dig till punkt och pricka. har träffat flera män som när de ansett sig vara feminister fått skäll och ovett från kvinnor. Ska verkligen alla män behöva straffas för "arvssynden". Ska dagens män straffas för hur det såg ut långt innan de föddes? Och allt för många feminister därute verkar sträva efter ett samhälla där det är omvända roller. Där Kvinnorna har dragit vinstlotten och kan trycka ner män.
Feminism har för mig med jämställdhet att göra. Jämställdhet ÅT ALLA HÅLL! Jämställdhet är inte kvotering. Jämställdhet är inte att låta kvinnor få förtur till jobb på mansdominerade arbetsplatser o vice versa. Jämställdhet är bäste man/kvinna på rätt plats. Feminism tycker ja ska handla om att bortse från kön och se till person, men många verkar haka upp sig på att ordet drar tankarna till en "kvinnlig" rörelse. Om ideologin hetat något annat hade säkerligen de flesta "feminister" inte brytt sig det minsta.

http://www.mally.bloggagratis.se

Fakta

Torsdag 15 juli 13:57

Jag tycker det värsta denna sk "feminist" som är fundersam över hur vissa, män som kvinnor, kan tro att feminister föraktar män då hon i majoriteten av de kommentarer hon skriver till sina vänner antingen säger något väldigt kategoriserande eller drar ett skämt som handlar om hur dumma män är, nu plötsligt ger sig på dig?? Något som också är en väldigt stor gåta är att flera som jag förut inte ens tänkte på som något annat än sjysst folk med bra blogginlägg, plötsligt förvandlats och närmar sig hennes låga nivå? Och tycker idioten är den jättebästiga femisistbloggaren i Världen!!?? Varför läser de inte? De får hata mig hur mkt de vill men de borde väl kunna se lite mer objektivt på saker och ting. Kunde de det skulle de märk att denna otroliga "människa" (så lågt har hon sjunkit)inte gör annat än raserar det seriösa och duktiga RIKTIGA feminister försöker bygga upp!! De vill inte förknippas med sådana som henne som sprider felaktigheter, pratar om män som om de vore skit och muckar med folk för att sedan håna dem för att hon saknar kunskapen att svara på oklarheter!!?? Nu ger hon sig modigt på dig! Mig funkade det inte på så jag blev förbjuden men vi är ju kompisar och du får inte vara kompis med någon hon stämplar som antifeminist!? Hon är ledaren och hon bestämmer...???? Jaja... Hoppas hennes vänner vaknar till ur koman snart och granskar denna idiot så upptäcker de vad fan hon sysslar med! Som hon gör, gör ingen människa, feminist eller inte. Snacka om extrem "är du inte med oss är du emot oss" mobbning hon uppviglar till. Hon kan väl inte bli arg på dig för att du inte är så jävla säker i frågan? Borde hon inte hjälpa dig istället och försöka stötta dig och informera med fakta som är rätt m.m?? Då kanske hon inte skulle skrämma iväg folk och du var ju faktiskt feminist i ett par dagar, haha.... Du vet och jag vet hur fel hon gör och du vet också hur hon ses av ett gäng RIKTIGA Feminister som är radikala. De räknas till de mest konservativa vi har i Sverige och dem kommer jag okladerligt bra överens med? Konstigt med tanke på att jag tydligen är dem Anti?? Jag tror hon aldrig mött en insatt feminist och har själv fördomen att de agerar som hon gör. Därför agerar hon som hon TROR en feminist agerar för hon VILL ju vara feminist...?

Simma lugnt//Din extrema "antifeminist" nätkompis.

http://faktamannen.bloggplatsen.se

Ewa

Torsdag 15 juli 16:30

En liten ohetsig kommentar så här i slutskedet av feminism-diskussionen (-slagsmålet?): jag håller med Faktamannen.

Feminism har sedan länge en negativ klang just för att de ofta ger intrycket att världen inte behöver män. Världen behöver både män och kvinnor. Det världen inte behöver är gapiga idioter.

Personligen skulle jag inte vilja leva i en värld eller ens en bostadsförening med endast kvinnor. Jag ryser av obehag och kan höra tjattret (inte något egentligt skitsnack utan TJATTER) som alltid uppstår när 3 eller fler kvinnor kommer samman. Tack och lov att det finns 2 sorter!! Tack och lov att det är stora skillnader (OBS! jag menar INTE att jag tycker att o-jämställdhet är bra. Här gäller det att gardera sig för eventuella idiotiska påhopp....)

Vi borde sträva efter jämställdhet och samtidigt se fördelarna med att vi ÄR olika. Hur i hela friden ska samhället kunna bli jämställt om det inte är jämställt hemma?? Det är som Michael Jackson sjunger: "Start with the man in the mirror".

Tack för mig! ;-)

http://www.fundringar.bloggplatsen.se

privat

Torsdag 15 juli 19:27

Ja idioter finns det gått om...har nu läst engång till bara för att se om jag har missat någonting...kom fram till att jag förstår dig och faktamannen som du ska vara väldigt glad över att ha som vän för han kämpar för sina vänner intill det sista...sen har jag förstått att han har ett hetsigt humör när han är arg så därför skräder han inte orden men det är en annan sak...han brinner för saken...
Du kommer igen snart smält det här några dagar och passa på att göra nånting annat med datorn:-)
Jag har aldrig kallat mig feminist men jag vet vem jag är och nåt annat behövs inte...idioter finns det gott om allra helst av det ena könet;-))

http://www.frittframm.blogg.se

I Sverige är vi som bekant extremt fokuserade på människors arbete (och ålder). Alltså kommer frågan ganska omgående när man träffar någon ny person; ”jaha, och vad jobbar du med då?”
Inget problem i sig, om reaktionerna på olika slags arbeten vore mer jämställda. Jämför själva: