Hinner/orkar inte längre följa andras bloggar så regelbundet som jag skulle vilja.

Med numera ett trevåningshus att ta hand om, ett jobb och en fritidssysselsättning som är jätterolig, fortfarande fyra barn samt massor av måsten i helt vanlig stil, så är jag glad att jag själv hinner/orka blogga överhuvudtaget. Fast det gör jag egentligen inte heller, jag har redan börjat fuska genom att lägga upp gamla blogginlägg...   

Annat jag inte heller hinner/orkar, är att följa med i nyheterna. Läsa böcker. Raka benen. Göra egen saft och eget äppelmos. Se intressanta TV-program. Se film.

Men hellre för mycket att göra än för lite.

Vilken tur att det finns perfekta saker att skriva om, nu när jag förmodligen måste skriva mer perfekt...   

För det här ser ut att bli en riktigt perfekt helg! Igår åkte ju mina minsta (fast särskilt små är de ju inte) till farmor och farfar. Sedan försvann plötsligt äldsta sötpojken till en kompis för övernattning. Så jag blev enbarnsförälder!

Jag och min sexåriga dotter G åkte och hyrde film och införskaffade godsaker, sedan hade vi en skön myskväll framför "Legenden om ugglornas rike" (rekommenderas!). Det toppade vi med att sova tillsammans. Nej, Pappan var inte med. Pappan sov, efter att ha varit vaken i ett och ett halvt dygn... ja, jour. Och direkt efter jouren storhandlade vi på Maxi. I allt tog det tre timmar att åka in till stan, hämta Pappan efter jobbet, handla och åka hem... då barnens farmor och farfar kom. Han lär nog inte vakna än på ett tag.

Det är sjukt ovant att kunna ligga kvar i sängen så här. G sitter på golvet bredvid mig med sin prinsess-CD-spelare och lyssnar på musik och pysslar.

På tal om mina nya jobb. Det jag får betalt för (sälja annonser) suger jag på. Det jag gör gratis ((skriver artiklar) äger jag på. För att använda min äldsta sons favorituttryck. Skulle ju va fett bra asså om det var tvärtom...    

Ligger här och kallsvettas av förkylningen. Tack till alla mina fina barn som skötte sig riktigt bra ikväll, just ikväll när jag är ensamstående fyrabarnsmamma med feber. Imorgon kommer farmor och farfar för att hämta de två minstingarna. Då ska jag och de två störstingarna ha en riktigt skön helg tillsammans! På lördag blir det N-dag, då bara vi två ska gå på bio tillsammans. Under tiden får G och Pappan massa mystid. På söndag vänder vi på steken; då tar jag med G på en mor-dotterbiotur, N och Pappan hittar på något kul tillsammans¨hemma. Längtar!

Anne Taintor - såååå rolig och tänkvärd. Sååå brutal! Hur kunde jag leva utan dig så länge?!? Utan en daglig dos Taintor går jag under. Nu vill jag smitta fler med mitt beroende!

Det blåser storm ute; träden viker sig för överheten och äpplena blir minibomber i lövregnet. En elvaårig pojke ligger här bredvid mig i sängen och läser Kalle Anka, hemma från skolan idag. De andra tre är friska och gör sina plikter på respektive barnarbetsplats; förskoleklassen, dagisavdelningen Humlan och dagisavdelningen Fjärilen.

Själv gör jag inga som helst plikter, i alla fall inte husliga. Att jobba från sängen är ju inte ens ett jobb -det är ett rent nöje!   

Ikväll slog det mig att jag bor mittemot Burt Reynolds senior och Burt Reynolds junior. Men barnens pappa - Dennis Quaid - tycker inte att jag ska nämna det för dem. "Det kan bli fel när man liknar folk vid kändisar", sade han, vis som alltid. För att understryka och illustrera detta berättade han följande historia:

"Jag hade en släkting som var otroligt lik Kojak, vilket min mamma inte kunde låta bli att uppmärksamma. Men han blev skitsur! Femton år senare, utan att Kojak vare sig synts på TV eller i tidningar under den tiden, åkte jag och min kusin hem till honom och hälsade på. Väl där vid köksbordet ligger en TV-tidning. Med en stor bild på Kojak på framsidan. Jag började asgarva och gissa vem som blev sur?"

Något annat som kan hända om man påpekar för någon vilken kändis han eller hon är lik, är att det stiger vederbörande åt huvudet:

En kompis till mig var mäkta stolt över att vara lik en kändis. Han ville att jag skulle gissa vilken det var. Det skulle ju inte bli svårt enligt honom, för det var så många som hade påpekat likheten med denna celebrity. Hmm... jag tänkte så det knakade, medan jag skärskådade hans förväntansfulla ansikte.

Killen i fråga var engelsman, och därför kändes det så klockrent när jag kom på det. Plötsligt såg jag det - han var ju jättelik Vinnie Jones!

Hans förväntansfulla ansiktsuttryck förvandlades till besviken irritation. What? Vinnie Jones? You must be kidding me...I look like Richard Gere!! Look!

Eh, jaha... sure.. if you say so... *suck*

Jag har fler kändisar i min närhet, trots att jag bor långt från Sunset Strip: Katherine Heigl sitter i kassan på ICA ibland,  till exempel. Det kunde jag inte låta bli att påpeka en gång - men hey, vem skulle bli sur över att likna en av världens vackraste kvinnor?!? Det kändes ganska safe att säga det.  Och syrran skulle lika gärna kunna heta Tuva Novotny.

På sjuttiotalet såg min svärfar ut som en korsning mellan Bin Laden och någon från Baader-Meinhofligan. Fast det räknas egentligen inte eftersom jag inte kände honom då. Räknas gör däremot min styvpappa som fortfarande, men särskilt när han var yngre, är en kopia av Snoddas.

Under fyra års tid var jag ihop med Michael Stipe. Jag har även fallit för en mörkare Peter Swartling och haft ett halvår långt förhållande med Tom Cruise.

Om jag tittar mig själv i spegeln får jag se ännu fler kändisar. Det är billigt och praktiskt; jag behöver ju inte köpa Se&Hör.

Enligt ett facebooktest är jag väldigt lik Brolle. Enligt andra är jag lik både Thomas DiLeva och Lisa Nilsson (okej, det var längesedan, när Lisa Nilsson och jag hade samma frisyr i början av nittiotalet... men ändå...)

För att få autografer och/eller signerade idolbilder: Skriv ett kort meddelande i gästboken så skickar jag det asap. Kramiz.

Försöker använda hotellets gästdator, men den verkar gå på bensodiazepiner... så jag återkommer när jag är hemma hos min älskling/dator igen.

Nu: dag två på Astrid Lindgrens värld med fyra hysteriskt glada ungar som är värre än en flock hysteriska höns att hålla redan på. Shit, jag börjar svettas redan, fastän vi inte ens är där än!  :-)))

Tack för alla kommentarer! I´ll be back! :-)

Jag och barnens pappa var på väg mot Luleå för ett antal somrar sedan. Vi närmade oss Rättvik där jag växte upp, åkte längs Siljan och njöt av den vackra utsikten.

F hade hört en hel del om hur det var att bo i just Rättvik. Till exempel att det finns många raggarbilar där.

När vi närmade oss såg vi en hel del raggarbilar. Ja, väl framme vid infarten till Rättvik var det enbart raggarbilar på vägen, förutom vi då i vår sportiga Audi...   

Nej, det här är inte från vår sportiga Audi...     

"Shit, du överdrev verkligen inte när du sade att det finns många raggare i Rättvik!" utbrast F när vi körde genom samhället - eller rättare sagt, kröp fram i kön av gamla amerikanare.

Precis utanför Rättviks samhälle

Även jag var lite paff. Otroligt vad det hade förändrat sig sedan sist! Jag menar - så många raggare på bara några år... ja, tydligen bodde det enbart amerikanskabilarfanatiker där nu. Konstigt! Men oj, vilken tur att jag flyttade därifrån i tid!   

Rättviks centrum

Från en parkering i Rättviks city...

Men sedan, när vi var nästan ute ut smältdegeln av brylcreme och v8:or, så fattade jag. Det var ju Classic Car Week!   

Frågestund här i min alldeles egna blogg! Svarar 100% ärligt på alla frågor! Så, sweeties out there, sätt igång!

*väntar...   väntar...   väntar...  väntar*

JAAA! En fråga!

"Är du oskuld?"

Svar: Så klart! Faktum är att jag är oskulden personifierad. Jag är så mycket oskuld att jungfru Maria skäms så fort hon tänker på mig och då måste hon vända sig sjutton gånger i sin grav. Det blir några gånger om dagen. Hon börjar bli lite skavd i kanterna.

"Vad är du för typ i skolan?

Är och är... jag vet att jag chockar många, ja hundratals nu, men jag går faktiskt inte i skolan. Jag veeeet, jag ser precis ut som om jag vore nyss fyllda 16 år! Men faktiskt så är jag inte det. Nej, det är sant. Nej.. det ÄR sant. Det ÄR SANT!

Men när jag gick i skolan så var jag en slags korsning av en tönt och en tönt.

Det är perfekta grundstenar till att förvandlas till en bitch senare. Lite som sagan om den fula ankungen. Typ så. Asså. Jättefräsigt och fränt.

"Vilken är din favoritdesigner?"

Omg, vilken tuff fråga! Jag vill ju gärna nästan lite automatiskt säga Prouenza Schouler, men å andra sidan så är jag ju helt fucking kär i Alice Roi, helt klart the shit när man byter bajsblöjor. Shit asså vilken skitsvår fråga! Beror ju helt på situation också. Asså skulle ju aldrig ta på mig Alice Roi när jag ska diska.. typ, för då är ju Vivianne Westwood det självklara valet!

Asså nää... skitsvårt!

"Vilken är din favoritglass?"

GLASS?!?!? Hallååå!!!! man blir ju FET av glass! Jag äter inte glass! Jag äter inte nåt, så klart! Man vill väl va snygg! Om jag är trött och blek och har svårt att koncentrera mig? Om mitt skelett syns? Öh... ja, och? Det viktigaste är att vara SMAL! jag skiter väl i hur min kropp mår inuti, för det syns ju inte!!!