Bibliotek = kunskap, intelligens, finess?

Jajjemän. Om ni frågade mig. För femton år sedan.

"Förr" var det enkelt att etikettera folk. Det första jag alltid tittade efter hemma hos andra var böcker. Det sade så mycket om en person. Faktiskt, på riktigt. Ett hem utan böcker beboddes till 99% av gångerna av någon som visade sig, förr eller senare, vara ganska enkelspårig. På det ena eller andra sättet och alltid på ett negativt sätt.

Själv hade jag, förstås (.....), nästan ett helt bibliotek. Jag älskade mina böcker. Allihop, från A till Ö. Jodå, jag levde upp till mina egna förväntningar. Det var ordnat i ämnes- och bokstavs- och storleksordning.

(Nämnde jag att detta var innan jag fick barn? Barn älskar att riva böcker ur bokhyllor... )

Men vad sade min samling böcker om mig? Att jag var smartare än andra?

Troligtvis var jag under en ganska lång period mer beläst än medelsvensson, men det säger inte mycket om vare sig IQ eller streetsmartness. Egentligen. Under samma tid jag hade alla böcker framme till allmän beskådan, gjorde jag ytterst korkade livsval! Inte smarta alls, någonstans. Inte heller vann jag några priser i IQ-tävlingar eller ens gick ut gymnasiet.

Som barn och tonåring var jag bokmal deluxe. Svalde i snitt en bok per varannan dag. Om inte till och med en om dagen, men det var under min Barbara Cartland-period och den räknas inte....

(Inte heller Vita Serien, eller Harlekin, okej?!?)

Jag läste Shakespeare. Jag läste Martinsson. Jag läste Dostojevskij och gud vet allt och lite till. Men vad gav det mig, i livet? Förutom många timmar i skolans bibliotek, när jag egentligen kunde ha hängt med roliga kompisar på rasten. Eller skaffat en pojkvän och haft ett liv.

Ja, lite som Haley och Alex i "Modern Family". Man hejar ju på Alex, nörden. Hon som pluggar järnet, är smart som ett as och vass som en syl. Men Haley är populär, snygg, har pojkvänner - har roligt. Hm.

I varje fall. Nu för tiden behöver man inte böcker egentligen. Allt finns i datorn. Vill jag veta mer om massmedias påverkan på tonårskillar går jag till datorn, inte till biblioteket. Vill jag lära mig allt om ogräs går jag till datorn. Jag går däremot kanske inte till datorn om jag vill läsa en roman eller biografi - men personligen är jag inte en romanperson. Det var många år sedan, och min boksamling (som numera befinner sig i ett oräkneligt antal kartonger) består minst till 70% av annat än just romaner. Faktaböcker av olika slag. Och biografier (älskar).

Så nu, såhär i mitten eller något av 2000-talet, säger folks innehav/brist på innehav av böcker ganska lite.

Att inte ha böcker i sitt hem betyder inte längre per automatik att personen är totalt illiterat och har noll koll på annat än den mikrolilla världen (den lilla lilla egna, personliga världen allra närmast, ö.a)

Det betyder inte längre automatiskt att personen har en väldigt begränsad verbal och skriftlig vokabulär. Att den saknar stil och finess (sade hon som spiller nästan varje gång hon äter).

Så hur ska jag nu kunna hissa och dissa mina medmänniskor?!?!?     

 

Stamp-E

2 augusti 2015 00:02

nä inte någon bokhylla, håller med, så ser det inte ut längre... men en bok på toa (som jag haha) eller en bok på nattduksbordet (som de flesta normala bokläsare) så kan man få ett hum.... för böcker SKA läsas i pappersform.. sorry.. men så är det bara (tycker jag)

http://stamp-e.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag kanske inte bloggar ofta, men när jag bloggar bloggar jag, och då bloggar jag rejält (Edvard Blom)      Hänt sedan sist: Är tillbaka i yrket jag utbildade mig i och jobbade med under många år, bland annat på dåvarande Örebro Kuriren. Där star...

Vi kommer alla dit förr eller senare. Vi alla kommer bli föräldralösa. Ingen förälder lever för evigt.  Man kan tycka att det inte är en så stor grej; det händer alla och är en naturlig del av livet. Man föds och man dör. Det är inte konstigt att e...

Häromveckan ifrågasatte min äldsta son varför jag haft "så många" pojkvänner. Dels är han ung; fyller snart 18 år, dels är han högfungerande autist och därför i vissa lägen lite fyrkantig. Saker är ofta svarta och vita.  Jag försökte förklara livet...

Det slår aldrig fel. Så fort man är riktigt skönt bajsnödig, sådär så man faktiskt ser fram emot att sätta sig på toaletten, ja då hinner man inte mer än börja förrän nästa person knackar desperat på dörren.  "Mamma jag måste kissa!" Det spelar...

Nu måste jag bara! Jag står inte uuuuuuuuuuut längre om jag inte får göra det. Kommentera Gilmore Girls, alltså.   Jag vet, det är en gammal serie. Följde den lite sporadiskt för många år sedan, i början på 2000-talet. Tyckte den var bra, men u...