Det finns en sida på Facebook som heter "den värkiga verkligheten".

Ja, jag vet inte ens var jag ska börja. Är personen som driver den utvecklingsstörd? Det verkar i alla fall så.

Varje gång någon postar bilder därifrån mår jag illa och måste kräkas lite i munnen.

Bilderna är fula, ibland osmakliga och gör oftast att det är nästan omöjligt att se texten. Det ska tydligen vara så gulligt, glittrigt och blänkande som möjligt. Eller bara puttinuttigt. Nallar. Fantasyblommor. Isch.  

Texterna... herregud. Nästan alltid dåligt formulerade självklarheter. Det är smetig sentimentalitet och kladdiga klyschor från början till slut.

   Nähä? Är det sant?!? Hade jag aaaldriiig tänkt på eller märkt!

Här försöker vi vinna VM i självklarheter.

      Åh, så vackert och fint! Tror jag fick en tår i ögat. Not.

Varför behöver folk läsa klyschiga, kladdiga texter på suddiga bilder med hjärtan och blommor?

Tänk så mycket mer det hade gett om människan bakom det här hade låtit bli bilderna och bara skrivit statusar med samma innebörd - fast utan den sentimentala geggan.

"Man kan inte älska alla, men jag tror vi alla älskar någon. Om inte annat älskar vi förhoppningsvis oss själva och det är ibland tillräckligt."

Svart text på vit bakgrund och utan den sentimentala förvrängningen av orden. Ta-daa! Tror jag ska starta en egen värkig verklighetssida. En som gör om alla vidriga bilder, de som får det att värka i mig.

//X - irriterad