Flyktingkatastrofer och svält i all ära, men nu ska det handla om ett riktigt problem. Ett allvarligt sådant. Nämligen selfieholics.

I början var de inte så många, inte i min feed i alla fall. Men visst, jag är över 40 år så den här företeelsen har säkert exploderat för länge sedan, utan att jag märkt det. Men nu börjar det till och med bli jobbigt för mig... Facebooks startsida fylls mer och mer av dessa selfies. Det är både irriterande och fascinerande.

Missförstå mig rätt - jag syftar inte på alla former av självporträtt. Det är väl helt okej att ta en selfie ibland, och lägga upp den. Det känns inte helt osunt. De flesta gör det, så även jag.

Jag syftar på när en och samma person lägger upp minst tre bilder på sig själv, varenda dag, sju dagar i veckan. Samtidigt som denna person försöker låtsas som att det inte alls handlar om ett sjukligt bekräftelsebehov eller patetiskt låg självkänsla.

T ex bilden på sig själv i perfekt ljus mot en dörr: "Har fått resultatet från senaste provet, det gick bra!" Några timmar senare: En bild på samma person, även nu i perfekt ljus och med perfekt lagd makeup. "Älskar verkligen min familj". Och så vidare, och så vidare. Från morgon till kväll. Ibland med text, ibland utan. Oavsett vilket ramlar självklart gillandena in. Det är ju en selfie, och då ska man gilla, oavsett. Oavsett om man just gillat tre andra foton av samma person från samma dag. Tagna i exakt samma vinkel med exakt samma ansiktsuttryck, bara olika bakgrund.

Bekräfta mig! Gilla mig! Älska mig! Säg att jag är snygg! Hålet är bottenlöst, kan aldrig fyllas.

Det som är fascinerande, är att de inte förstår hur extremt oattraktivt det är med låg självkänsla. Spelar ingen roll hur snyggt sminket är lagt, hur perfekt ljuset är, hur bra kläderna matchar och filtret funkar. Inget kan dölja det patetiska. Det lyser igenom, alltid. Därför blir effekten av ännu en selfie tvärtom. Istället för att framstå som attraktiv, blir personen det precis omvända.

Åtminstone för mig.

Men med tanke på hur många som gillar och följer dessa bekräftelseholister och hur många som själva är det, är jag kanske lite ovanlig. Väldigt många verkar tända på osäkerhet. Det i sig får varningsklockor att ringa! Vart är vi på väg när så många (oftast yngre) människor har så låg självkänsla?