Kan man blanda blått och rött? Enligt internet tvistar de lärde om det. Eller, nåja - "lärde" kanske var att ta i. Den googling jag nyss gjorde fick mest upp åsikter från mangrisiga män som tyckte att det inte spelade någon roll vilken politisk färg deras flickvän hade, var den fel var det ju bara att hjärntvätta lite. "De kommunistbrudar och miljömuppar jag har haft har varit liberaler när jag gjort slut".

Andra säger sig omöjligt kunna ha en partner med annan färg. Det skulle vara att förnedra sig själv. Ha sex med någon vars åsikter man föraktar - nej usch! Rena prostitutionen!

Som alltid går åsikterna brett isär. Precis som i politiken alltså...

Men i ett förhållande blir det så mycket mer än ren sakpolitik. Hur man röstar säger ganska mycket om värderingar i stort. Om synen på människor och mänskligheten. Om det är egoism eller solidaritet som är viktigast. Värdet hos andra människor - är alla lika värda eller finns det en skala? Nu när tiggarna fullkomligen svämmar över på gatorna, blir det extra tydligt vilken människosyn man har. Hur känner du inför tiggaren utanför Ica? Känner du förståelse, empati, medkänsla? Eller irritarion, ilska och fientlighet? Ska den överfulla flyktingbussen få stanna i ditt samhälle eller vill du att den åker vidare? Ska vi hjälpa dem på plats istället? Sådana saker har kommit till vår dörr, finns framför våra näsor och tydliggör vad vi tycker och tänker. När den ena står i källaren och samlar ihop kläder och leksaker att skänka till flyktingförläggningen i närheten, medan den andra håller på att krypa ur skinnet för att de kommit hit och sitter vid köksbordet och författar en arg insändare till lokaltidningen - hur blir stämningen därhemma då?

Hur funkar det när man sitter och skummar igenom dagens SvD och vräker ur sig en irriterad kommentar om det senaste idiotiska utspelet från sittande regering - och ens stora kärlek brinner för just den regeringens visioner? Kan man ens gå till barnens utveclingssamtal tillsammans, om man ser totalt olika på skolans roll, lärarnas uppgifter och skolmiljön? Jag menar, de som tycker att Jan Björklund gör under för skolan har ju en helt annan syn på hur det ska vara, än de som tycker att han är helt fel ute och borde isoleras på en öde ö innan han förstör fler barn för resten av livet. Och det måste ju smitta av på hur man ser på sina egna barn och deras skolgång. Hur nöjd eller missnöjd man är med deras skola, hur man tycker att lärarna ska bete sig, hur man tycker att lektionerna ska gå till. Ska det vara disciplin, raka led och samma metoder för alla, eller ska barnen undervisas på udda platser, sittandes på kuddar och helt individanpassat?

Själv var jag en gång i tiden sambo med en Moderat. Vi bodde i Djursholm i flera år. Varje morgon tog jag tuben till Hornstull och gick resten av vägen till Långholmen där jag pluggade fack och politik på en väldigt röd LO-skola. (Om det regnade lånade jag ibland min svärmors stora parably. Vitt med stora, blå M på. Av den enkla anlendingen att fanatiker av alla slag irriterar mig. Även de som röstar som jag. Lite humor och självdistans, tack!)

Sedan gifte jag mig och skaffade barn med en Folkpartist.  Så jo, personligen tror jag att man kan ha ett förhållande även om man röstar på olika färger -  så länge det  inte är två extremer som möts. Gudrun Schyman och Carl Bildt skulle nog få svårt att respektera varandras olika åsikter om de mot förmodan skulle kära ner sig i varandra och mina mörkrödaste vänner skulle aldrig ens tänka tanken att bli ihop med någon som var det minsta lilla ljusblå.

Men visst kräver det ändå mer än att leva med någon som är exakt likadan som en själv, även om man inte är "extrem". Och det kräver att man inte föraktar den andres sätt att se på saker och ting hur olikt det än är ens eget, hur fel man än tycker att den andre har.  För då blir det kanske, som någon skrev, lite svårt med sexlivet - för att inte tala om den egna självrespekten.

   Carl <3 Gudrun = Sant?