Fyra barn, stort hus = mycket att göra.

"Föräldra-ledig" är inte ett ord jag tycker om. Alls.

Jag har aldrig varit mindre ledig än sedan jag fick barn.

Visst finns det shopping- och kaffelatteföräldrar, som även har tid att springa på gym och odla intressen när de är föräldralediga. Det hade jag nog också hunnit när jag hade ett enda barn, om jag hade haft pappan i närheten varje dag.

Däremot hann jag absolut gå ut och ha roligt ibland, jag hann med att ha det välstädat hemma och jag hann definitivt med, och kom ihåg, alla åtaganden trots att jag sedan arbetade heltid.

Men det var då. Nu har jag fyra. Redan vid två barn började det bli svårare att hinna med...

Dygnetrunt-jour, alltid på arbetsplatsen, ansvar för att allting fungerar. För att barnen kommer i tid till skolan varje morgon, helst mätta, med rena kläder och rätt saker i rätt väska. För att barnen har rätt kläder och i tillräcklig mängd för varje årstid. För att läxorna blir gjorda. För att gå på utvecklingssamtal, föräldramöten, till BVC, ögonkliniken (dotter med skelning och synfel), Bup (son med autism). För att trösta och hjälpa de som blir retade i skolan (autismsonen varje dag). För att kunna åka inom tio minuter till skolan när någon (läs autismsonen) inte står ut längre och bara måste hem. För att huset är någorlunda i ordning så att det går att leva och leka i det. För att det finns tillräckligt mycket rena kläder till alla. För att hålla fint i trädgården, förrådet, fixa mellanmål, luncher. För att lösa bråk och försöka lära barnen att kompromissa och säga förlåt. För att hålla på regler, speltider, komma ihåg äggklockan när speltiden börjar annars blir det jobbigt när det är dags att sluta. För att komma ihåg att ringa kompisar på kvällarna så att det finns någon att leka med efter skolan/dagis (det går sådär.. det blir oftast spontant, rörigt och orättvist fördelat istället). För att se till att barnen städar sina rum och plockar upp efter sig själva. För att veta vilken dag vilket barn har idrott och vilken dag vilket barn ska ha matsäck. För att trasiga saker blir lagade. För att klippa barnens hår, naglar, smörja in dem. För att klippa marsvinspälsar och klor. För att komma ihåg vad som är slut och måste handlas till kyl, frys och skafferi. För att borsta tänder, läsa sagor och få barnen att somna - helst i tid, så att det inte blir för svårt nästa dag.

Dessutom är det sjukt låg status på att vara hemma med barn.

Så nästa gång säger något om att vara ledig när man är hemma med barnen, kan det hända att jag råkar dela ut en high five. I ansiktet. Med en stol.

Ps. Var är pappan, kanske någon undrar. Svar: Han är på jobbet. Åker hemifrån halv sju på morgonen, kommer tillbaka med bussen som är framme vid 18, eller den som kommer 19:50. Ofta den senare. Eller är jour (en eller flera gånger i veckan) = åker hemifrån vid sju, kommer tillbaka nästa dag vid lunch, måste då sova tills det är kväll.Så ser det ut för det mesta. (Dessutom bor vi visserligen i samma hus, men är singlar). Ds.