..wich means I´m a bitch and I can find you.

Kul grupp på Facebook. Självklart blev jag medlem direkt.   

Är det okej att "hänga ut" sina barn på till exempel facebook och bloggar?

En del gör det in absurdum åt ena hållet, en del åt det andra:

En del gör inte annat än skriver om varje detalj barnen gör, både bra och dåligt, och kompletterar det med hundrafemton bilder om dagen på barnen i olika situationer.

Andra föräldrar gör det omvända och varken nämner barnen vid namn eller visar bilder what so ever.

Själv ligger jag någonstans där emellan.

Självklart skulle jag aldrig lägga upp nakenbilder på mina barn, varken hel- eller halvnakna. Inte heller berätta negativa saker om dem, som sedan finns kvar i cytberrymden för all framtid.

Fast ibland berättar jag ju någon anekdot från mina barns liv. När de gör eller säger något extra roligt eller dråpligt... och på facebook har jag miljarder (påklädda) bilder på allihop. Just facebook känns rätt safe, i och med att enbart godkända vänner kommer åt bilderna.

Här är en artikel från Expressen om just detta (tack, Susanna55!):

föräldrabloggarna hänger ut sina barn

Det bästa är förstås att vara anonym som föräldrabloggare. Ge även sina barn alias. Då kan inte framtida vänner, arbetskamrater och arbetsgivare surfa fram gamla synder och bilder. För att vända ut och in på barnens liv på nätet, avslöja allt om deras uppväxt i minsta detalj, det tycker jag är lika illa som när föräldrar hänger ut barnen i program som "Nannyakuten"!

(Sedan är det en helt annan sak att rena gravid/föräldrabloggar är totalt ointressanta för alla andra än de närmast anhöriga... )

Till sist: Rosa blogg. Hm. Inte helt nöjd men det får vara så här ett tag ändå. :-p