Direktlänk till inlägg 11 maj 2010
...som hette Fanny. Prova att säga "Fanny" och bräka samtidigt. F-a-a-a-a-a-nnn-y-y-y. Eller hur!
Som så många andra av de djur jag växte upp med, trodde även Fanny att hon var en hund. Eller till och med människa. Fanny insisterade till exempel på att vara med när vi satt med gäster runt ett bord i trädgården och fikade. Och när Fanny insisterade, sade man inte nej. Hon älskade saft - röd saft, inte gul.
Ja ni ser rätt, geten är i köket. Även det som så många andra av våra djur; kycklingar, höns, hästar... men det är andra historier som kommer senare.
Fanny var väldigt, väldigt, väldigt fäst vid min mamma. När Fanny fick för sig att bli skengravid, var det enbart mamma som fick mjölka henne. Om någon av oss andra närmade oss spenarna, vägrade hon släppa mjölken.
En gång blev mamma riktigt sjuk. Låg med feber i sovrummet på övervåningen. Men trots att vi förklarade detta för Fanny, vägrade hon släppa mjölken...
Det var bara att ta geten uppför trappan, in i sovrummet och ställa henne vid sidan av sängen så att mamma kunde böja sig över kanten och mjölka det vid det laget sprängfyllda juvret. Envisa get!
Åka hundsläde bakom get funkar alldeles utmärkt. Förutom en liten detalj; getter är inte lika lydiga som hundar. När en get inte vill gå, så vill hon inte. Vill en get springa hem, så gör hon det. Getter är starka som bara den!
När vi klädde ut oss till påskkäringar och gick runt med våra pannor i byn, tog vi Fanny med oss. Gissa om vi fick godis? Om vi blev fotograferade?
Ibland följde Fanny även med i koppel till affären, och väntade snällt utanför medan man handlade. Men framför allt gjorde hon succé varenda midsommarafton. Tänk er själva vilken dröm för turister, att se ett gäng folkdräktklädda barn med en get i koppel bland falu rödfärg och gärdsgårdar...
Fortfarande kan jag känna smaken av spenvarm getmjölk. Den smakade allra bäst på vintrarna, när hon åt mycket granris. Mums!
Jag kanske inte bloggar ofta, men när jag bloggar bloggar jag, och då bloggar jag rejält (Edvard Blom) Hänt sedan sist: Är tillbaka i yrket jag utbildade mig i och jobbade med under många år, bland annat på dåvarande Örebro Kuriren. Där star...
Häromveckan ifrågasatte min äldsta son varför jag haft "så många" pojkvänner. Dels är han ung; fyller snart 18 år, dels är han högfungerande autist och därför i vissa lägen lite fyrkantig. Saker är ofta svarta och vita. Jag försökte förklara livet...
Det slår aldrig fel. Så fort man är riktigt skönt bajsnödig, sådär så man faktiskt ser fram emot att sätta sig på toaletten, ja då hinner man inte mer än börja förrän nästa person knackar desperat på dörren. "Mamma jag måste kissa!" Det spelar...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
||||||||
3 |
4 |
5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
|||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
16 |
|||
17 | 18 |
19 |
20 |
21 | 22 |
23 | |||
24 | 25 |
26 |
27 |
28 | 29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|