Bea

5 mars 2010 11:11

Skickar över en bamsekram och en beundran inför dig. Jag håller helt med dig och har tänkt samma sak. Men för den "skonade" är det inte så passande att säga tabubelagda saker högt.
Du är så jävla bra!!!!!!!!!! När jag säger att jag bugar i vördnad, så menar jag varje ord. Jag bugar i VÖRDNAD!

Xecute

5 mars 2010 11:32

Jag är rörd! TACK!!!

Kristin

7 mars 2010 12:25

Jag håller fullkomligt med dig.
Självmord är det mest egoistiska som finns. Hur kan man gå upp så mkt i sig själv, att man glömmer av att det finns människor som älskar en, är beroende av en, kommer sakna en till döds? det kommer jag aldrig förstå.

Jag beklagar att din mamma tog sitt liv, att hon inte finns hos dig längre. Det är fruktansvärt tragiskt, för alla inblandade och jag hoppas att vi alla slipper vara med om något sådant någon mer gång.

Anna Ida Nathalie

11 mars 2010 19:29

Asså det är själviskt, men du måste inte hänga ut Gunilla i bloggen och tala om hennes liv. Även om hon är död så är det inte okej :/

Xecute

11 mars 2010 19:51

1. Kände du Gunilla? Det verkar inte så. Hon hade inte haft något emot det.
2. Jag hänger utan problem ut vem som helst som varit död i tretton år.
3. Get over it.

Anna Ida Nathalie

5 maj 2010 21:40

Jag kände Gunilla och hon var allt för mej, jag tycker inte att det är okej. JAG tycker så, och om det är någon som ska get over it så är det väl ändå DU! Du visste allt redan för 13 år sedan, det visste inte jag, tre ggr har hon dött för mej pga olika historier. Så tänk LITE innan du öppnar käften.

Xecute

5 maj 2010 21:49

Visste allt om vad? Jag visste t ex inte att det var självmord förrän för fyra år sedan. Och vad ska jag komma över? Jag ältar inte det som hände längre... oavsett varför hon dog så ÄR hon död, man kan inte dö tre gånger, man kan bara dö en gång. Du kan itne förvänta dig att kritisera mina inlägg utan att jag kritiserar tillbaka. Jag tycker nämligen att det är helt okej, och, återigen, det skulle hon också ha tyckt.

Anna Ida Nathalie

5 maj 2010 22:03

Det jag menar var att jag fått höra olika versioner av hur hon dog, alltså för mej har hon dött 3 ggr. Fått åter igen bearbetat det, sen boom. En ny historia osv.

Gissa Vem

5 maj 2010 22:41

FJORTISAR OCH ANDRA PERSONER: KOM IHÅG ATT LÄSA ALLT INNAN NI LACKAR UR ANNARS ÄR DET SOM ATT TORKA SIG I ARSLET INNAN MAN SKITER, MEN DET GÖR NI SÄKERT REDAN.Det finns många som är själviska och elaka och egoistiska jag hade tex en kompis dens partner sprang och hoppa framför tåget fastän den personen visste att hans/hons respektive sprang efter, personen dog, den andra personen tittade på, det var inte så schysst tycker jag, eller skjuta huvet av sig hemma i hemmet med hagelbössa. där barnen kommer inDet finns psykiskasjukdomar som det är över 40% dödlighet i, andra sjukdomar där man inte är vid sina sinnes fulla bruk inte ens vet vade dom gör. Fler sjukdomar, man kan höra röster som tvingar en och övertygar, tvång en och sen kan man ju blanda ihop det med omständigheter plus flera andra sjukdomar uppepå. SJUKDOMAR. Det är jobbigt när folk inte tar det på allvar som sjukdomar, och det är hög dödlighet - cancer har hög dödlighet men inte skulle någon säga åt en cancersjuk att det bara är att rycka upp sig. Det här vet ja ju att du redan vet och förstår.
Det finns vissa människor i en grupp som har åsikten - knarkare får skylla sig själva, aidsjuka också, barn kan växa upp ett helt liv med missbrukande föräldrar säkert sticka sig på en kanyl, bli sexuellt utnyttjade och få aids.
Åsa har rätt i att mamma inte skulle bry sig om vad vi sa iallfall eller ta illa upp, men hon skylle bli ledsen av att vi bråkade efterssom hon skulle ta på sig skulden efterssom hon var en stor martyr - antagligen nåt slags rop på hjälp och uppmärksamhet - föräldrar lär er att föräldrar som spelar martyrer har barn med extremt dåligt samvete och ångest hela tiden.
I hjärtat kan det faktiskt kännas som om folk dör flera gånger te x när mamma dog fick jag berätta det för personer som kom allt efterssom och varje gång fick man uppleva samma känsla på nytt men det var ju precis samma dag och några veckor sen går det ju över.
Nu har ja inte läst igen exakt vad ja skrev för det orkar ja inte, men ni förstår.

Xecute

6 maj 2010 08:27

Visst finns det sjukdomar, men har man barn får man ta och söka hjälp, precis som när man får cancer. Fallen av självmord där psykisk sjukdom INTE är inblandad lär vara extremt få! Och eftersom, som du skriver, psykiska sjukdomar är lika mycket sjukdomar som fysiska, gäller samma sak för dem; man ser till att få vård. Man hoppar inte över den biten och går direkt på självmord. Varken om man har cancer, Aids eller depression. Inte om man har barn att ta hänsyn till. "i hjärtat" - ja visst, men i så fall skulle jag ha varit tvungen att gå igenom dödsfall ungefär en gång i veckan i snart ett och ett halvt decennium, eftersom det ofta händer att jag "kommer på" att hon är död. Det vore ju jäkligt jobbigt att tvingas börja om så ofta. Vid sådana tillfällen är det bra att kunna använda sin HJÄRNA, men det går ju bara om man har någon...
Det finns böcker skrivna av folk som i dessa hänger ut både levande och döda familjemedlemmar. Det finns människor som pratar väldigt offentligt - TV, radio - om föräldrarnas tillkortakomanden.
Oavsett hur en människa var när hon levde, bryr hon sig inte när hon är DÖD. I det här fallet är det dessutom så, att personen som är död - mamma - var den som lärde mig att strunta i vad andra tycker.
Förresten - knarkare och alkoholister FÅR skylla sig själva. Men inte barnen som får lida för deras självvalda sjukdom. Det finns massor av hjälp för de som hamnat i missbruk, och det är helt och hållet deras eget ansvar att se till att ta sig ur skiten.

Grodan

6 maj 2010 14:08

Inte den kanske mest genomtänkta kommentaren, men here we go.
1. Det är helt okej att hänga ut en död person eftersom den är död och inget kan skada personen ifråga längre. Däremot kan det vara en fråga om de anhöriga, men så är det nu inte i detta fallet. btw Beklagar det med din mamma. Självmord är verkligen den mest egoistiska handlingen.
2. Anna någonting... det är okej att du är ledsen osv, men ge dig inte på familjemedlemmar till personen ifråga. Alla bearbetar sorg på sitt eget sätt. Och du, om du inte visste det där innan så kanske du inte kände henne så bra som du trodde. Tänk på det lite.
3. Det är absolut så att alkoholister, narkomaner osv får skylla sig själva. Man har alltid en egen fri vilja. Man väljer att fortsätta eller att sluta. I slutänden är det barnen och andra anhöriga eller nära som får lida mest.
4.Yttrandefrihet är något underbart. Vi får alla ha våra åsikter och vi får uttrycka dem i ord. Kan någon inte ta det är det bara för dem att låta bli läsa den och den bloggen eller vad det nu än är. Svårare än så är det inte. Fast det klart fjortisarna har nog svårare att förstå detta.

Till sist önskar jag dig en fin dag och tackar för en vettig blogg (det lilla jag läst i alla fall).

Gissa Vem

6 maj 2010 15:56

Ja tror det är dags att lägga ner det här nu - men iallafall Anna ida Natalie var som en familjemedlem för mamma iallafall och nu för mig, hon var "kontaktbarn" mamma var hennes kontaktfamilj MEN mamma frågade faktiskt om Ida ville flytta in på riktig så lite mer än så var det, vi kände nog olika sidor av gunilla vid olika tillfällen

Grodan

6 maj 2010 20:18

Då ber jag så mycket om ursäkt till alla och ber samtidigt om att min kommentar blir raderad.

Xecute

7 maj 2010 09:04

Det spelar ingen roll vilken slags relation varken jag eller någon annan hade till den döda personen. Inte heller vilka sidor hos personen man kände -det det handlar om är om det är okej eller inte att "hänga ut" en DÖD person. Min rekomendation till alla som tycker att just "hänga ut" är en bra benämning, är att gå i terapi för att försöka bli lite mindre känsliga. Möjligtvis kan epitetet användas på levande människor. Men inte döda. För, surprise, de FINNS INTE!