Blod är inte tjockare än vatten.

Min morfar dog natten till idag. Ett helt liv, borta. Poff. Det är sorgligt!

Men jag kanske inte går på begravningen. Trots blodsbanden.

Trots att gubben var vän de sista åren, trots att jag började duga redan 1998...

Men det är sorgligt när ett liv är över. Dessutom var han den sista jag hade kvar från den generationen.

Sov så gott, morfar. Hoppas du kom in däruppe - är inte särskilt säker på det...

Tonåringar. Aldrig gillat dem. Inte ens när jag själv var en.

Nu har jag en nästan tonåring hemma, en "tweenie". Det är ju... intressant. Jag får veta att jag lever. Jag får mina fiskar varma. Typ.

Det ska argumenteras om precis allt... helst utan slut.

Det ska suras för minsta lilla.

Det ska åkas humörberg- och dalbana nästan dygnet runt.

Att plocka upp en tweenie och bära dit han ska är inte lika lätt som att göra detsamma med en fyraåring.

Att säga "nej" och vägra diskutera är inte lika lätt som med en sjuåring.

Men det betyder inte att tweenien plötsligt kan göra som han vill - det betyder att han fortfarande måste följa vissa regler och göra vissa saker, bara med fler utbrott och mer ilska.

För jag är Drottning, jag bestämmer. Oavsett barnens åldrar! Hah!

Mina öron är totalt okänsliga för ord som "du är ju sämsta mamman", "Det är orättvist, du är bara arg på mig jämt", "Nej jag tänker inte göra det där", "Jag tänker rymma/jag vill bo någon annanstans" och annat sådant.

Jaha, och? Säg det till någon som bryr sig...   

Säg det till någon som inte vet att hon egentligen är den bästa mamman och att vi kommer att ligga och kramas ikväll innan du somnar.   

Jag är inte perfekt, men jag är uthållig och envis och dessutom vuxen.

Att bete sig illa betyder tråkiga konsekvenser, oavsett hur mycket man argumenterar, oavsett hur stora utbrott man får.

Curling och taskig gränssättning är inte okej, vare sig ens barn är fem eller femton. Sådant är björntjänster och direkt dåligt för barn. Även om de inte håller med om det just nu.

Jag vet att tweenien kommer att tacka mig när han har passerat 20-strecket... men fram tills dess är jag helt beredd på att vara "den sämsta, dummaste mamman i hela världen ".

.

.

.

.   .

.

.

Det går verkligen inte att blogga för tillfället. Det händer för mycket! Jag hinner inte med!

Och jo, jag tittade på melodifestivalen, tvångstittade och röstade på Thorsten. För att texten gick rakt in i hjärtat och stannade där.

Barnen röstade på... vad de nu hette, de där andra blinkande, stylade artisterna.

.

.

.

 .

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Tack gode Gud för RIKTIGA vänner! Sådana som BB. Sådana som inte har en fasad av awesomeness men under den gömmer de vidrigaste egenskaper. Tack gode Gud för vänner som inte lider av total hybris och självförhärligande.

Fake FTL!

Spenderade förra helgen i BB:s soffa, pratandes om livets små och stora väsentligheter. Men framför allt har jag inte skrattat så mycket på länge. Jag har fortfarande träningsvärk i magmusklerna.

Vi har känt varandra sedan 1997 och hon är fortfarande samma härliga, ärliga person. Känner mig rätt säker på att hon inte kommer att förändras inom en vecka och visa sig vara någon helt annan.

BB FTW!

Nu ska jag ta fram kalendern och SJ:s sida för att boka nästa tripp. Det enda felet med BB är att hon envisas med att bo för långt bort...    

Nej, jag tänker inte söka på Sean Banan.

Det är jag som har datorn nu. Du får gärna googla på honom när du får ha datorn imorgon.

Nej, jag tänker inte sluta skriva. Det är min dator och jag är myndig. Så det så.

Det hjälper INTE att komma med "men mamma, va göru...."

Jaha, visst, jätteduktigt att säga "vad gör du" men att uttala det tydligare hjälper inte heller.

Det är mammatid. Du ska sova, N. Jag ska ligga här och mysa med dig och datorn. Datorn är tyst och varm.

Du är varm men inte tyst.

Nej E, det är ingen som har ljugit. Kasta inte den där. Nej N, du ska inte ta sönder den ifall E kastar den.

Tyst därborta G och M! Jag trodde ni hade somnat...

E - du får snart gå till ditt rum och sova istället.

Va? Jaha.

Tysta sade jag! TYYYSTAAAAA!!!!!!!!!!!!!!

Jag struntar i vem som väckte vem! Allihopa ska sova. NU.

Sluta härmas!

Från och med nu är vi tysta, okej?

Jaha, du måste bara säga nåt, M... du får säga det imorgon när du vaknat.

Så... nähä... N vill inte googla på Sean Banan. Tack för infot.

Nej, jag tänker inte googla på honom. Nej. Inte på Khadaffi heller.

Sscchhhhhhh!!!!!

Jag vill sova!

Sluta sjunga om din kompis. Tack på förhand.

Godnatt.

Idag har jag gått omkring hela dagen och känt mig som en supermamma, som världens bästa förälder! Det är ju inte varje dag. Precis som de flesta föräldrar är jag också oerhört självkritisk när det kommer till mitt föräldraskap.

Men igår kväll. Ojoj. Först ut var G, min sjuåriga dotter. Vi låg och myste med varandra i "stora sängen" efter godnattsagan.

"Mamma, när jag tänker på dig känns det som om att mitt hjärta ska flyga iväg, för jag älskar dig så mycket".

Snacka om att MITT hjärta smälte! G är världsbäst på att uttrycka sina kärleksfulla känslor och vi talar om för varandra varje dag att vi älskar varandra. Men det här var verkligen så extraspeciellt fint!

Sedan gick jag ner och godnattkramade minstingarna igen. Lilla E, pojken som är fem år gammal, är också en väldigt kärleksfull krabat. Igår var han extra kärleksfull och ville inte släppa mig. Hans små armar satt stenhårt runt min rygg och han sade "jag älskar dig så mycket så jag nästan döööör".

Mitt hjärta smälte IGEN!

Och så lilla M, flickan på fyra år. "Mamma du är bäst i hela världen!".

Ja, det var en bra kväll för min självkänsla på föräldraskapsområdet. Mina fina barn!   

Just nu, när jag skriver detta, sitter jag i en röd soffa i barnrummet (som är avdelat till tre rum). M ligger i sin säng och deklarerar att "jag vill inte bo längre i den här familjen. Jag vill bo i stan. Jag hatar den här familjen".

Ja, man får skynda sig att njuta när man kan - rätt som det är är man världens sämsta förälder igen....  (varför hon inte vill bo här vet jag inte riktigt. Hon var på bra humör för fem minuter sedan...)

//Åker bergochdalbana