Snart ska jag åka till Trollhättan. Där finns min allra bästa vän i hela vida världen.

Där finns också en annan vän, som jag tyvärr inte känner lika bra men tycker mycket om. En riktigt cool tjej - little miss red - som har cancer.

Livet är så orättvist. En ung människa med en treårig son får cancer i hela jäkla kroppen. Så otroligt fel av livet!

Men hon kämpar. Och det är värt guld. För hjärnan vet faktiskt inte skillnad på tro och sanning. Det man tror och tänker, det anser hjärnan vara sant, och ger sin respons därefter. Det finns människor som lyckats mer eller mindre tänka sig friska från allvarliga sjukdomar. Så varför inte little miss red?

Det finns andra som har cancer, som inte kämpar lika hårt. Som ger upp och blir martyrer direkt. Som tar till bedövningsmedel som bara gör sjukdomen värre. Inte du, miss Red. För du har hjärna och en massa styrka!

Heja dig! Du är en fighter och du är en ständig påminnelse om att livets små förtretligheter inte är mer än just det.

Anne Taintor - såååå rolig och tänkvärd. Sååå brutal! Hur kunde jag leva utan dig så länge?!? Utan en daglig dos Taintor går jag under. Nu vill jag smitta fler med mitt beroende!

Det blåser storm ute; träden viker sig för överheten och äpplena blir minibomber i lövregnet. En elvaårig pojke ligger här bredvid mig i sängen och läser Kalle Anka, hemma från skolan idag. De andra tre är friska och gör sina plikter på respektive barnarbetsplats; förskoleklassen, dagisavdelningen Humlan och dagisavdelningen Fjärilen.

Själv gör jag inga som helst plikter, i alla fall inte husliga. Att jobba från sängen är ju inte ens ett jobb -det är ett rent nöje!